Kan man förbereda sig för hot och våld?

Arbetsrelaterat hot och våld är tyvärr någonting som alltfler yrkesgrupper måste förebereda sig för och kunna förhålla sig till. För många poliser är hotfulla situationer vardagsmat och något de ständigt måste vara beredda på att kunna hantera.

Olov Larsson har själv arbetat som polis, men har även varit ansvarig för att utbilda poliser för extremt hotfulla situationer. För några år sedan lämnade han polisen och arbetar numera heltid med att utbilda och föreläsa om hot och våld. Till hösten kommer han ut med en bok som tar upp vad som egentligen händer i huvudet på oss när vi uppfattar något som hotfullt.

Få utbildningar har verkan
Under en eftermiddag fick några av deltagarna i projektet Hot och våld ta del av hans erfarenheter av hot, våld och konsten att förbereda sig. Han menar att de flesta utbildningar inom området inte har någon reell verkan:

- Tyvärr leder de flesta utbildningar om hot och våld inte till att man faktiskt är bättre förberedd på att hantera våldsamma situationer. Det beror på att nästan alla utbildningar utgörs av information som riktar sig till den del av hjärnan som hanterar ord. Men det är inte den delen av hjärnan som i första hand hjälper dig när du blir rädd och stressad, förklarar han.

Enligt Olov Larsson skapar hot automatiska processer i kroppen, kopplade till den äldsta delen av hjärnan som kallas limbiska systemet. Den delen fungerar som hjärnans primitiva larmsystem och har som uppgift att snabbt få igång larmreaktionerna i kroppen. När vi upplever oss hotade startar därför en stressreaktion, som syftar till att försvara oss. Frivilliga rörelser stängs av och huvudet vrids mot det som skrämde oss. Andningen saktar ner och pulsen går ner, känsligheten i hjärnan ökar och vi blir fokuserade på det som stört oss.

I detta tillstånd har vi inte längre tillgång till vårt ordminne, utan endast känslominnen och ordlösa minnen av liknande situationer.  Det är därför vi är oförmögna att i en sådan situation minnas och tillämpa sådant vi lärt oss genom traditionella utbildningar.

- När man väl förstår hur det fungerar inser man också att det inte fungerar att informera om hur man bör agera. Det krävs även att man etablerar nya känslominnen som man kan använda sig av i dessa skarpa situationer, förklarar Olov Larsson.

Träna på att göra rätt
För att uppnå verklig förändring måste man alltså träna praktiskt på att hantera hot och våldsamma situationer. På så sätt kan användbara beteenden och lösningar lagras i kroppens känslominnen och finnas tillgängliga när det uppstår autentiska situationer. Men det gäller att träna på att göra rätt och inte nöja sig med att lära sig av misstagen.

- Det enda man lär sig av misstag är hur man gör fel. Hur ska man då kunna agera på rätt sätt i en hotfull situation? avslutar Olov Larsson.

Vill du läsa mer om arbetsmiljö och hälsa?

Prenumerera på suntlivs nyhetsbrev!