Så fungerar teamarbetet

Uppsala universitet utvärderar projektet Hållbar rehabilitering KL. Av den första delrapporten framgår att både de som arbetar i teamen och deras chefer ser fördelar med det nya arbetssättet.

Tomas Eriksson, legitimerad sjukgymnast och beteendevetare vid  Arbets- och miljömedicin i Uppsala, ansvarar för utvärderingen av projektet Hållbar rehabilitering KL.

Hittills har han främst undersökt projektets förankring, teamens arbetssätt samt rehabiliteringsprocessen. Längre fram ska han även utvärdera nyttan av den utbildning som deltagarna har fått via Karolinska Institutet samt hur pass lyckat rehabiliteringsarbetet har blivit för de sjukskrivna som har fått träffa teamen. Projektet pågår fram till årsskiftet 2011/2012 och utvärderingen fortsätter under ytterligare två år.

– Meningen med delrapporten är att stanna upp under resans gång och fundera över hur vi kan förbättra arbetet i teamen, säger Tomas Eriksson.

Under utvärderingen används exempelvis fokusgruppsintervjuer, enskilda intervjuer och webbenkäter.

Vad har du kommit fram till så här långt?

– Jag har än så länge bara intervjuat teamen i Älmhult, Kalix och Gällivare. Det är för lite material för att dra slutsatser av men man kan se tendenser. Det finns mycket tankar och engagemang att bygga vidare på, säger Tomas Eriksson.

För att kunna utvärdera arbetet är det viktigt att teamen arbetar på ett likartat sätt och de behöver därför säkerställa att rutinerna följs.

Det är även viktigt att arbeta kontinuerligt med förankring. Utvärderingen har visat att det tar lång tid att starta upp arbetet i rehabiliteringsteamen. För att få med sig alla krävs lång framförhållning. Det kan handla om ett halvår.

Intervjuerna med teamledarna från Älmhult, Kalix och Gällivare har visat att korttidsfrånvaron ofta kan vara svårare att hantera än långtidsfrånvaron. Det kan vara många olika orsaker till varför en medarbetare är korttidsfrånvarande vilket bidrar till ökad komplexitet.

Har teamarbetet varit effektivt?

– Ja, det verkar så, säger Tomas Eriksson. Chefer som har varit med på teammötena ser tidsvinster med arbetet. De upplever mötena som proffsiga och tycker dessutom att det är bra att mötena fokuserar på möjligheter.

Vad kan göras bättre?

Mycket av arbetet i rehabiliteringsteamen verkar fungera bra men det finns områden som behöver utvecklas, exempelvis teamens arbetssätt och rehabprocessen samt hur teamarbetet förankras inom de medverkande organisationerna, menar Tomas Eriksson.

Andra utvecklingsområden är det processtöd som deltagarna får via AFA Försäkring och webbstödet som deltagarna använder för att utbyta information med varandra.

Viktigt att säkerställa att teamet får träffa de sjukskrivna

I arbetet med rehabprocessen behöver projektet säkerställa att alla de medarbetare som ingår i målgruppen får en möjlighet att möta teamet. Det handlar även om dokumentation av rehabiliteringsarbetet med mera.

Att utveckla arbetssättet handlar exempelvis om att ta fram rutiner för arbetet och för teammedlemmarna att utveckla sina roller i teamet.

I förankringsarbetet behöver chefer och medarbetare, i arbetsgivarnas organisationer, få veta att det här är det arbetssätt som används. Det är även viktigt att förankra hos Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan för att ge legitimitet för teamens arbete.

Fortsatt arbete

Arbetet med utvärderingen fortsätter. Tomas Eriksson kommer inom kort att börja intervjua deltagare som gått utbildningen om arbetslivsinriktad rehabilitering som Karolinska Institutet arrangerat på uppdrag av AFA Försäkring. Han ska även skicka ut en webbenkät med frågor om utbildningen.

Han rekommenderar teamen att arbeta kontinuerligt med förankring och att även sprida information om arbetssättet till politiker, exempelvis via personalutskottet eller personalansvariga politiker.