Depression
Publicerat:24 juli 2006
Författare:Rolf Eriksson
Man räknar med att cirka 400 000 svenskar lider av depression och att varannan kvinna och var fjärde man någon gång under sitt liv drabbas av sjukdomen. Särskilt lätta och medelsvåra depressioner har ökat under senare år. Allt fler ungdomar och barn drabbas av depression.
Därför blir man deprimerad
Det är naturligt att känna sig nedstämd i perioder, och gränsen mellan humörsvängningar och egentlig depression är flytande. Vid depression finns ibland en yttre utlösande faktor - konflikt på arbetet, dödsfall, skilsmässa - men sjukdomen kan också komma fullständigt oförklarligt, både för den drabbade, familjen och vännerna. Ärftlighet kan spela en roll och depressioner utvecklas troligen i ett samspel mellan arv och miljö. Man ärver inte sjukdomen men däremot ärver man en större eller mindre känslighet för att drabbas.
Vid depression ändras ämnesomsättningen i hjärnan. Balansen mellan olika signalsubstanser som serotonin och noradrenalin förändras. Stora och svåra händelser i livet, årstidsväxlingar, vissa mediciner, missbruk av alkohol eller andra droger kan också påverka ämnesomsättningen i hjärnan.
Symptom
Det mest typiska symptomet vid depression är nedstämdhet. Nedstämdheten är både djupare och längre än vanlig så kallad "deppighet". Man lider ofta av dålig självkänsla och har skuldkänslor.
Andra vanliga symptom är sömnstörningar av olika slag, ökad fysisk och psykisk trötthet, ångest och oroskänslor. Man kan ha lätt för att bli arg och irriterad samt ha koncentrationssvårigheter och tycka att minnet försämras.
Motoriken kan förändras - man kan få en tyngd och tröghet i kroppsrörelserna och man har mindre mimik än som frisk.
Depression har också ofta kroppsliga symtom som aptitlöshet och viktnedgång, ibland även viktuppgång.
Diffus värk, sveda och smärtor av olika slag kan också vara tecken på en bakomliggande depression, särskilt hos äldre människor.
Depressionen påverkar hela människan. Den sexuella lusten och förmågan kan minska eller upphöra. Självmordstankar kan förekomma, särskilt vid djupa depressioner. Över hälften av alla självmord i Sverige orsakas av depressioner.
Några depressioner har ett tydligt årstidsbundet förlopp, det vill säga de uppträder vanligen vid samma årstid - vanligen höst, vinter eller vår. I sådana fall talar man om Seasonal Affective Disorder (SAD) eller årstidsdepression och behandlingen är i första hand ljusbehandling.
Behandling
Det finns flera framgångsrika metoder för att behandla depression. Vanligaste behandlingen idag är antidepressiva läkemedel ofta i kombination med stödsamtal och/eller psykoterapi, till exempel kognitiv psykoterapi. Antidepressiv medicin verkar genom att öka mängden serotonin och/eller noradrenalin i hjärnan.
Har man drabbats av en depression är det vanligt med återfall - cirka 75 procent av de som drabbats av en djup depression får förr eller senare ett återfall.
Arbetslivets stress och psykiska påfrestningar kan leda till depressioner
Under de senaste åren har långtidssjukskrivningarna i Sverige ökat kraftigt. En del av den ökningen beror på depressioner och andra psykiska besvär. Det hänger troligen samman med den ökade stressen i arbetslivet. Många av dem som sjukskrivs för utbrändhet lider även av en depression. Därför talar man idag ofta om utmattningsdepression snarare än om utbrändhet.
Källa: Danuta Wasserman, "Depression - en vanlig sjukdom. Symtom, orsaker och behandlingsmöjligheter", NoK 2000 "Psykisk sjukdom. Vad är det? Vart vänder man sig?" (folder utgiven av Psyke kampanjen) pdf-fil på:
www.sverigesinre.nu.canit.se
www.medivia.se,
www.netdoktor.se,
www.fass.se,
www.apoteket.se