Utmattningssyndrom påverkar hjärnan

18 november 2010 Lästid: 3 min
Sammanfattning av artikeln

En forskare har mätt arbetsminne och förmåga till uppmärksamhet hos personer med utmattningssyndrom.

Resultaten visar att utmattade har de här problemen och att hjärnans frontallob är påverkad. Även sömnen var påverkad på grund av hormonförändringar i hypofysen.

Arbetsgivare behöver skapa en hjärnergonomisk arbetsmiljö där hjärnan inte blir överbelastad.

Kvinna i närbild, blundar med sänkt huvud.
Det sker förändringar i hjärnan hos personer med utmattningssyndrom.

Foto: Pexels

Sammanfattning av artikeln

En forskare har mätt arbetsminne och förmåga till uppmärksamhet hos personer med utmattningssyndrom.

Resultaten visar att utmattade har de här problemen och att hjärnans frontallob är påverkad. Även sömnen var påverkad på grund av hormonförändringar i hypofysen.

Arbetsgivare behöver skapa en hjärnergonomisk arbetsmiljö där hjärnan inte blir överbelastad.

Utmattningssyndrom gör att vissa funktioner i hjärnan fungerar sämre. Det visar psykologen Agneta Sandström i en ny avhandling.

Utmattningssyndrom orsakas av att man utsatts för långvarig stress utan någon möjlighet till återhämtning. Diagnosen innebär enligt socialstyrelsens definition att man under en lång tid är både fysiskt och psykiskt utmattad. Upplevelser av yrsel, ljudkänslighet och svårighet att hantera krav är några av de symptom som brukar höra till, liksom sömnstörningar och nedsatt koncentrationsförmåga.

Psykisk ohälsa orsakad av stress, som utmattningssyndrom, är en av de vanligaste orsakerna till långtidssjukskrivning.

Utmattningssyndrom är svårbehandlat. Det tar ofta lång tid att återhämta sig, och det finns olika syn på huruvida det ska behandlas på samma sätt som en depression med till exempel antidepressiva mediciner. Men att vara utbränd är inte samma sak som att vara deprimerad.

Det som är speciellt med den här patientgruppen är att de ofta är duktiga och ambitiösa personer

– Det som är speciellt med den här patientgruppen är att de ofta är duktiga och ambitiösa personer, säger Agneta Sandström.

Svårt att mäta symptomen

Den grupp som fått diagnosen har ofta ifrågasatts för sina många svårmätbara symptom. Agneta Sandström blev nyfiken på gruppen när hon arbetade som psykolog på ett privat företag där de bland annat gjorde utredningar åt Försäkringskassan. Många av utredningarna handlade just om personer med utmattningssyndrom.

– Jag såg att det de hade gemensamt var just de här kognitiva nedsättningarna. De klagade bland annat på minnesstörningar, säger hon.

Hon beslöt att undersöka om en del av symptomen gick att mäta objektivt. I sin forskning har hon först undersökt 67 personer med diagnosen utmattningssyndrom. De har fått göra test som krävt mycket av deras uppmärksamhetsförmåga och arbetsminne. Testen visade att deras egen känsla av minnesstörningar verkligen stämde med vad de klarade att prestera.

Lägre aktivitet i hjärnan

Därefter gjorde hon ytterligare två studier, där det deltog en kontrollgrupp med diagnosen depression samt en grupp friska personer. Även dessa studier visade att den grupp som hade diagnosen utmattningssyndrom hade en jämförelsevis lägre aktivitet i hjärnans frontallob, där arbetsminnet finns, än de bägge kontrollgrupperna. De hade också sömnproblem orsakade av hormonstörningar i hypofysen.

Resultaten är viktiga både för patienten själv och för sjukskrivande läkare och Försäkringskassan.

– Men de kan också användas av arbetsgivare i deras arbete med arbetsmiljön, säger Agneta Sandström.

I Sverige har vi varit bra på att mäta och undersöka konsekvenserna av kroppslig belastning. Vi borde tänka mer på hur hjärnan belastas, menar hon.

– Hur ska man skapa en hjärnergonomisk arbetsmiljö, alltså en bra arbetsmiljö där hjärnan inte blir överbelastad? Det handlar om att hjärnan inte ska behöva få för mycket stimuli, att ha kontroll över sin arbetssituation och kunna gå undan och vila lite ibland, säger hon.

Att hjärnan förändras vid utmattningssyndrom betyder också att minnesfunktion och andra problem kan förbättras igen.

– Hjärnan är plastisk och kan bilda både nya celler och nervtrådar, säger hon. Av de jag jobbat med har nog 75 procent kommit tillbaka till arbetslivet i någon form. Men det tar lång tid att rehabilitera en person som varit utbränd. Och kanske orkar man inte arbeta heltid igen.

Testa din stressnivå

  • Lär dig se signaler på osund stress – använd Suntarbetslivs verktyg Stress och balans.
  • Det är ett vetenskapligt  test som även visar framsteg vid rehabilitering av utmattningssyndrom.
  • Om du är chef eller skyddsombud kan du dela testet med dina medarbetare.
  • Testa även om ditt arbete behöver anpassas efter din nuvarande förmåga. Gör Självskattning av krav och förmåga.

Har ni tid att prata om stress på jobbet?

Kvinna i möte med andra vänder sig mot kameran.Stressdialogen är ett verktyg för arbetsgrupper. Det ger stöd i att börja förebygga osund stress.

Att prata om stress på jobbet och hur den kan hanteras är ett sätt att främja hälsa och förebygga utmattning.

Testa verktyget på din arbetsplats!

Text: Åsa Hammar