Utmattningssyndrom: Fynd kan ge säkrare diagnos

Publicerat:08 juni 2009

Författare:Louise Hertzberg

Taggar: Stress Psykisk ohälsa Utbrändhet Utmattningsdepression

"Skärp dig”, ”ta dig samman”, ”gör något roligt”, ”tänk på något annat”. Många människor som drabbats av psykisk ohälsa har fått mer eller mindre genomtänkta råd om hur de ska ta sig ur sitt tillstånd. Men med åren har det kommit alltmer belägg för att det som man i folkmun kallar ”gå in i väggen” är ett sjukdomstillstånd som bör tas på största allvar.

Sedan år 2000 har Åke Nygren och Marie Åsberg fått stöd från AFA Försäkring för att förstå vad som ligger bakom ökningen av psykisk ohälsa bland anställda i kommuner och landsting, och för att finna de bästa metoderna för rehabilitering och förebyggande arbete.

Cirka tre miljoner människor omfattas av AFA Försäkrings försäkringar. Om en försäkringstagare blir långtidssjukskriven registreras uppgifter om bland annat ålder, kön, arbetsplats och diagnos i AFA Försäkrings databas. Det här har varit grunden för Åke Nygrens och Marie Åsbergs arbete. De har via databasen kunnat gå ut med enkäter till fyra tusen personer.

Dessutom har de själva mött cirka ett tusen patienter via Stressrehab på Danderyds sjukhus. Med hjälp av enkäter, intervjuer och andra undersökningar kunde de år 2003 fastställa en ny sjukdomsdiagnos: utmattningssyndrom. Sedan år 2005 finns den med bland Socialstyrelsens sjukdomsklassifikationer.

Hormonell påverkan

Åke Nygren och Marie Åsbergs senaste upptäckt handlar om att man inte längre enbart behöver ställa diagnos utifrån patientens egna skattningar av sin hälsa. Det här är något av vad de har kunnat visa:

Patienter med utmattningssyndrom har en nedsatt funktion av stresshormonsystemet till skillnad från deprimerade som har en överkänslighet.

Patienter med utmattningssyndrom har kraftigt ökade koncentrationer av vissa tillväxt- och inflammationsfaktorer i blodet. Landstingsanställda, som är allvarligt stressade men inte sjukskrivna, har också förhöjda koncentrationer, men inte på samma höga nivå.

Dessa resultat ska följas upp i den fortsatta forskningen som stöds av AFA Försäkring. Det handlar bland annat om att förstå orsakerna till förändringarna i stresshormonsystemet. Beror det på sjukdomen eller har de som drabbas av sjukdomen en extra känslighet redan från början?

Samband med tumörer

Forskarna ska även följa, bland annat med hjälp av AFA Försäkrings databas, om personer med utmattningssyndrom också har förhöjd risk för andra sjukdomar. Det är nämligen känt att de tillväxt- och inflammationsfaktorer som de undersökt också har koppling till åderförkalkning och tumörsjukdomar.

I AFA Försäkrings databas framgår att kommunal- och landstingsanställda har högre förekomst av tumörsjukdomar än LO-kollektivet. Forskarna undrar om detta kan ha något samband med tidigare psykisk ohälsa.

Åke Nygren och Marie Åsberg ska också arbeta vidare med tester av stresshormonsystemet och tillväxt- och inflammationsfaktorer. Om testerna kan användas när läkare ska ställa diagnos skulle det ha stor betydelse. På så vis skulle man lättare kunna se om någon är i riskzonen för att bli sjuk och sätta in förebyggande åtgärder. De sjukskrivande läkarna skulle också få ett bättre underlag för att se till att det ställs rimliga krav från samhället på dem som har insjuknat.

Trots att det har gått fyra år sedan utmattningssyndrom blev en godkänd diagnos hos Socialstyrelsen är det stor variation i hur den används. 

– Det finns allmänläkare som säger att de träffar högst en patient om året som har utmattningssyndrom, medan andra allmänläkare menar att det är upp till trettio procent av deras patienter. Det skulle kunna förändras om det fanns objektiva mätmetoder, säger Marie Åsberg.

Den gemensamma bakgrunden för patienter med utmattningssyndrom är att de har utsatts för långvarig stress utan återhämtning.

– Alla har väl någon gång varit intill döden trött, men det är inte samma sak som att ha utmattningssyndrom. Det här är inte någonting som går att vila bort på några dagar. En stor andel av dem som har blivit sjuka kommer inte tillbaka i arbetslivet. Vi har också sett att de som har fått diagnosen utmattningssyndrom är mer sjukskrivna när de är tillbaka i arbetet. Innan de fick utmattningssyndrom hade de normal sjukfrånvaro, säger Marie Åsberg. 

Samtalsgrupper hjälper

Eftersom sjukdomen är så allvarlig är den allra bästa åtgärden att förhindra att människor insjuknar. Sjuksköterskan Ulla Peterson har inom projektet utvecklat tekniker för kollegiala samtalsgrupper för dem som är i riskzonen för att bli sjuka. Det tycks som att de som deltar i de här samtalsgrupperna har mindre risk att bli sjuka än de som inte får den hjälpen. 

Forskarna arbetar också mycket med att sprida sina resultat. Det är viktigt att människor förstår hur farligt det kan vara att inte ge utrymme för återhämtning.

– Sjukdomen kan smyga sig på. En person kan pressa sig fyra–fem år utan att bli sjuk. Om människor visste att de var i riskzonen, tror jag att många skulle agera annorlunda, säger Marie Åsberg.

Vill du läsa mer om arbetsmiljö och hälsa?

Då kan du prenumerera på vårt nyhetsbrev