Ny psykologi vill hålla oss friska
Publicerat:15 april 2009
Författare:Michael Nyhaga
Nya metoder och tankesätt förebygger ångest och depression och får oss att prestera bättre. Positiv psykologi är en syn på det mänskliga psyket som växer.
I Sverige har man talat om friskfaktorer i arbetslivet och forskare inom livsåskådningsforskning och medicinsk sociologi har de senaste decennierna visat hur positiv livssyn hänger ihop med hälsa. New age-rörelsen har betonat positivt tänkande och idrotten lyft fram positiva målbilder.
Men den positiva psykologin skiljer sig från föregångarna.
– Det handlar inte längre om att man bara tycker saker. Forskningen får fram viktiga data och tar hela tiden nya steg framåt. Det går inte att bara tänka positivt, man kan inte välja att vara lycklig. Man måste också träna hjärnan och det har man insett först nu, säger Sakari Kallio, neuropsykolog och ansvarig för en utbildning till psykologisk coach samt ämnet neurovetenskap vid högskolan i Skövde.
Ohälsa fast vi har det bra
Psykologer har länge enbart sysslat med vad som får oss att bli sjuka, istället för vad som får oss att må bra. Man har tagit fram terapier, övningar och piller för att bota oro, ångest och depressioner. Men väldigt få metoder för ökat välbefinnande och lycka har sett dagens ljus.
– Inom psykologin har man varit alltför inriktad på vad som gör folk sjuka. Men man har sett att folk inte mår bra, fast vi har hög levnadsstandard, gott om pengar och så vidare. Mentala sjukdomar som ångest och depression ökar snarare, säger Sakari Kallio.
Socialstyrelsens senaste folkhälsorapport pekar på försämrad psykisk ohälsa, framför allt hos yngre. Alltfler unga drabbas av depression, missbruk och försöker ta sitt liv. Inom den positiva psykologi vill man snarare förebygga en sådan utveckling, än att åtgärda det som gått snett. Fokus ligger på friskfaktorer, inte på vad som gör oss sjuka.
– Det här perspektivet växer väldigt snabbt inom psykologin nu, eftersom man sett att de flesta i befolkningen inte behöver terapi eller mediciner, däremot behöver vi något för att må bra.
Välstånd spelar liten roll
Sakari Kallio nämner bland annat motion och meditation som exempel.
– Man har visat att meditation ändrar hjärnfunktionen och till och med anatomin i hjärnan. Och det räcker med cirka 20 minuter varje dag, säger han.
En studie visar att motion är lika effektivt som de populära SSRI- preparaten – cipramil, zoloft med flera – mot lindrig depression. Vänner som man kan vara sig själv med och tala med om det mesta är ett kraftfullt medel mot psykisk ohälsa. Att ha en religiös tro är också bra för välmåendet.
Traditionella framgångsfaktorer som pengar eller hög utbildning spelar däremot, enligt forskning vid University of Illinois, en liten roll för om man är nöjd med sitt liv eller ej.
Gör ett bättre jobb
Sakari Kallio skulle vilja se kurser i positiv psykologi i arbetslivet, inte minst eftersom forskningen visar att metoderna kan få anställda att inte bara bli friskare utan även prestera bättre.
– Det skulle räcka med kortare kurser, men i små grupper och med vetenskaplig grund. Det finns också tester som man kan göra, som visar vad man behöver förändra och arbeta med, säger han.
– Man har visat att om man sätter ihop arbetsgrupper där man tittar på gruppmedlemmarnas styrkor och tillgångar så får man mer blomstrande grupper, som är effektivare och mer välmående, säger Lotta Wallin, KBT-terapeut och beteendevetare som intresserar sig för positiv psykologi.
Högskolan i Skövde har nyligen startat en utbildning i positiv psykologi och Mittuniversitetet har en kurs som heter Positiv psykologi, friskfaktorer och livskvalitet. Ett nätverk för svenska forskare och utbildare inom positiv psykologi håller också på att skapas.
Lotta Wallin är drivande bakom nätverket.
– Syftet är att ge information, visa att det inte bara handlar om typiskt amerikanskt positivt tänkande, förklarar hon.
En del av den positiva psykologin som är direkt kopplad till ohälsa i arbetslivet är intresset för återhämtning. Det är teorier och forskningsresultat som intresserar Lotta Wallin, eftersom hon föreläser för arbetgrupper.
– Vi vet mycket om stress, men man har inte forskat lika mycket om återhämtning, säger hon.