Trumslag mot sjukskrivningar
Publicerat:23 september 2011
Författare:Louise Hertzberg
På Segevångsskolan i Malmö ska elever och skolpersonal lära sig spela trummor tillsammans. Tidigare forskning på vårdpersonal har visat att detta kan minska sjukskrivningarna.
Segevångsskolan är en skola med dåligt rykte och problem med stökiga elever. Personalen på skolan har känt att de måste göra någonting för att vända utvecklingen. Musikläraren Ingela Hansson provade på att spela trummor under en resa till Gambia och tyckte mycket om det. Det ledde till att hon tog kontakt med Musik i Syd, som redan drivit ett trumprojekt på Slättängsskolan i Kristianstad. Där kunde man se att vi-känslan stärktes och att man ökade sammanhållningen.
- Rektorn på Slättängsskolan har berättat att det blev lugnare på skolan redan när projektet startades. För en gångs skull stod det då något bra om deras skola i media. Eleverna fick något att vara stolta över, säger Camilla Jonasson, samordnare för Skapande Skola på Musik i Syd.
Camilla Jonasson räknar med samma positiva effekt på Segevångsskolan. Det finns också förhoppningar att man denna gång ska lyckas med att involvera lärarna i större utsträckning än vad man gjorde i Kristianstad.
- En utvärdering har visat att lärarna önskade att de fått utbildning i trumspel innan eleverna, så gör vi nu på Segevångsskolan, berättare Camilla Jonasson.
All skolpersonal, oavsett yrkesroll, har fått föra händerna mot de vackra handbyggda afrikanska trummorna under ledning av trumpedagoger.
- Oftast när man har projekt på skolan vänder man sig bara till eleverna. Här arbetar vi annorlunda. Meningen är att elever och lärare ska spela tillsammans. Man ser det också som ett sätt att öka sammanhållnigen mellan skolpersonalen som finns i tre olika hus.
Friskare i demensvården
Tidigare studier har visat att musicerande på arbetet kan ha väldigt goda effekter. Den amerikanske neurologen Barry Bittman har både i USA och Japan undersökt effekterna av att både vårdpersonal och boende med demens musicerade tillsammans och bland annat spelade trummor. Programmet förbättrade de dementas hälsotillstånd och ledde också till minskad sjukfrånvaro och minskad risk för utbrändhet för vårdpersonalen.
På Slättängsskolan är förväntningarna stora, och Camilla Jonasson betonar att det inte är tänkt som ett tillfälligt jippo, utan ett permanent arbetssätt.
- Det är viktigt att det finns schemalagd tid för det, så att det hinns med. Ett problem i skolan är annars att det saknas tid för återhämtning. Det kan också användas när man märker att eleverna behöver lugna ner sig, som under en stökig lektion.
Camilla Jonasson är själv slagverkare och förklarar att just trummor är ett bra instrument att samlas kring.
- Man kan lära sig efter hand, det behövs inte så mycket instruktioner, det fungerar även för elever och personal som inte kan språket. Trummor kräver inte fingerfärdighet, det är inte så petigt som exempelvis en flöjt. Trummorna kräver närvaro: Om man i en grupp spelar tre rytmer samtidigt, så gäller det att hålla reda på sin egen. Det går inte att vara någon annanstans i tankarna.
Utvärdera arbetsmiljön
På Segevångsskolan kommer man att använda sig av så kallade VAS-skattningar som stressforskaren Töres Theorell utformat. I skattningarna får barnen bedöma hur pass glada, ledsna, trötta och pigga de är före och efter trumspelandet.
Töres Theorell har tidigare gjort en studie av barn i åk 5 och 6 i Stockholm. Barnen slumpades till tre grupper där den ena gruppen hade extra musikundervisning, de fick bland annat göra roliga ljud tillsammans och syssla med rytmik.
Efter ett år kunde man se att barnen i musikgruppen hade lägre nivåer av stresshormonet kortisol än barnen i de andra grupperna.
- Trumspelandet kommer också att utvärderas ur ett arbetsmiljöperspektiv. Det är ju mycket troligt att om eleverna mår bättre så blir det en bättre miljö också för de vuxna, säger Camilla Jonasson.