Forskare undersöker balans i arbetslivet

Ett nytt forskningsprojekt ska få organisationer att tillämpa vetenskapliga kunskaper om arbetsliv och välmående på jobbet. Balans är ett grundläggande begrepp i studien.

Projektet ”Chefen, arbetsåtagandet och arbetsmiljön: Interventionsstudie för verksamhets- och arbetsmiljöutveckling på forskningsbaserad grund” pågår i tre år och tar avstamp i två lärdomar från forskningen: att chefen spelar en avgörande roll för välmående på en arbetsplats och att hälsa i arbetslivet handlar om balans.

– Många teorier inom området pratar just om balans – mellan krav och resurser, arbete och vila samt mellan ansträngning och belöning, säger Magnus Sverke, professor vid avdelningen för arbets- och organisationspsykologi på Stockholms universitet och en av de ansvariga forskarna bakom projektet.

– Genom att fokusera på dessa balanser kan den forskning som finns inom området bli mer tillgänglig för dem som inte är forskare. Dessutom får vi en mer heltäckande bild av de dilemman och svårigheter som man står inför i arbetslivet och de problem som chefer har.

Effekter och kostnader jämförs

Projektet är en så kallad interventionsstudie där organisationer i landsting och kommuner delges forskningsrön inom ämnesområdet i form av träffar, seminarier och utbildning. I en grupp får enbart cheferna stöd och i en annan både medarbetarna och cheferna. De bägge gruppernas resultat jämförs med en kontrollgrupp som inte får något stöd alls.

– Man tror att det är mest effektivt att blanda in både medarbetare och chefer och att de jobbar tillsammans med arbetsmiljöfrågor. Men vi vill också se vad man får ut av en intervention med enbart chefer, för då kan vi jämföra insatsernas effekt med kostnaderna för dem, säger Magnus Sverke.

Tanken bakom undersökningen är att det finns en mängd outnyttjade kunskaper från arbetslivsforskningen, som att höga krav i arbetet kan motverkas med tillräckligt stöd från chefer och kollegor. Det är kunskaper som skulle kunna användas för att förbättra arbetsmiljön, men det görs inte tillräckligt ofta.

– Det finns mycket kunskap om vad som är bra och dåliga arbetsvillkor, men det är inte alltid denna kunskap når ut. Då är det viktigt att jobba praktiskt med att tillämpa forskningsrön för att få ett hållbarare arbetsliv.

Lönar sig för organisationen

Forskarna bakom projektet vill också visa att de anställdas välmående påverkar verksamheten och dess resultat, att organisationen gagnas av att medarbetarna mår bra.

– De som deltar i interventionsgrupperna får förhoppningsvis friskare medarbetare och en bättre verksamhet. Vi hoppas att de arbetsformer som vi för in får fäste i organisationen så att man blir bättre på att hantera de olika balanserna och att förändringen blir bestående, säger Magnus Sverke.

Effekten av insatserna kommer att mätas innan projektet startar samt vid två tillfällen efter interventionen. Mätningen sker med enkäter som visar hur medarbetarna mår och kompletteras med intervjuer om vad insatserna gett och hur de påverkat arbetet i organisationen.

– Då får vi reda på vad som förändrats av interventionen samt vad i den som haft störst betydelse för hälsa, motivation och engagemang.

Undersöker chefens betydelse

Ännu en utgångspunkt i forskningsprojektet är att det är viktigt att chefen mår bra för att medarbetarna ska göra det. Forskarna ska försöka ta reda på hur viktigt chefens välbefinnande är för att de ska kunna jobba på ett bra sätt med arbetsmiljön och välbefinnandet på arbetsplatsen.

– En chef har en tuff utmaning i att försöka åstadkomma bra arbetsvillkor för medarbetarna, men en chef som själv är pressad har sämre förutsättningar att bedriva ett bra ledarskap, konstaterar Magnus Sverke.

Utöver Magnus Sverke är även Gunnar Aronsson och Sara Göransson forskare i projektet. Dessutom ska gruppen rekrytera en forskningsassistent, förhoppningsvis en doktorand som kan göra sin avhandling inom ramen för projektet.

Utöver doktorsavhandlingen räknar forskargruppen med att projektet ska generera åtminstone fem publicerade artiklar i vetenskapliga tidskrifter samt någon populärvetenskaplig artikel.

 

Fotnot: Studien har fått stöd från AFA Försäkring och artikeln har tidigare även publicerats i AFA Försäkrings nyhetsbrev om forskning och utveckling.