Forskare kritisk mot nya KBT-riktlinjer
Publicerat:27 mars 2009
Författare:Hanna Köllerström
Socialstyrelsen vill att hälso- och sjukvården ska ge psykologisk behandling och framför allt kognitiv beteendeterapi, KBT, istället för medicinering. Dan Stiwne, docent i klinisk psykologi, är kritisk och ser risker med alltför ensidiga rekommendationer.
Socialstyrelsen har föreslagit nya riktlinjer vid vård av depression och ångest. Enligt dem är KBT-behandling lika effektivt som medicinering, både för patientens symtom och för patientens möjlighet att komma tillbaka till ett fungerande liv, men slipper biverkningar.
Dan Stiwne är universitetslektor i psykoterapi och docent i klinisk psykologi vid universitetet i Linköping. Han är även utbildad i existentiell psykoterapi och arbetar som existentiell psykoterapeut.
– Det är inte fel med KBT-behandling, kommenterar han riktlinjerna med, men det är intressant vad de inte säger och rekommenderar.
Han menar att de experter vars information och utlåtanden Socialstyrelsens baserar rekommendationerna på har liknande bakgrund.
– Socialstyrelsens grupper består av läkare och KBT:are, som inte har lika stor kunskap om psykodynamisk behandling och därför väljer det som ligger dem närmast, det vill säga KBT, säger han.
Risk för ensidig behandling
Istället för fokus på KBT-behandling tycker han att Socialstyrelsen också borde lyfta fram andra, mer långsiktiga behandlingsmetoder, till exempel relationell psykoterapi och humanistisk psykoterapi. Han anser att det finns välgrundad dokumentation för deras effekt baserad på flera forskningssammanställningar.
Med de nya riktlinjerna ser Dan Stiwne att det byggs upp en monokultur, istället för en struktur där man erbjuder ett antal olika behandlingar så att de kan passa olika slags människor.
– Det visar sig nu att många av dem som gått i KBT-behandling kommer tillbaka. De mår inte bra och har inte fått hjälp med sitt egentliga problem, säger han.
KBT-behandling fungerar för många, men det gäller att kunna erbjuda alternativa behandlingsformer för de andra, menar han, och pekar på att KBT baseras på teknisk rationalitet – att öva och träna på att tänka rätt så att det blir bra. Då blir det svårt att inkludera moral, etik och andliga frågor i behandlingen, frågor som ofta finns hos personer som lider av depression och ångest.
– KBT kan inte komma med några svar på detta eftersom fokus ligger på symtomen, det handlar om livsfrågor och problem och inte en sjukdom som går att bota med en snabbkur, avslutar Dan Stiwne.
Brist på studier
Lena Weilandt på Socialstyrelsen håller inte med om att det är en obalans i riktlinjerna. Hon menar att den vetenskapliga grunden för rekommendationen är stark, baserad på SBU:s utredning och sedan ytterligare granskad av riktlinjens vetenskapliga faktagrupp, och slutligen omsatt till rekommendation av Socialstyrelsens prioriteringsgrupp.
En tanke bakom satsningen på KBT och det är att det är en eftersatt behandlingsmetod i Sverige och nu vill de lyfta upp det och få landstingen att satsa mer på det.
– Det finns många fler studier om KBT än psykodynamiska metoder, helt enkelt bättre vetenskapligt resultat att luta sig mot, förklarar hon och tillägger att hon gärna ser ett ökat antal studier om effekterna av psykodynamiska metoder.
– Dessutom rekommenderar vi faktiskt psykodynamisk behandling för vissa tillstånd, så vi har inte avvisat den helt, säger Lena Weilandt.
Om riktlinjerna:
Denna version av riktlinjerna är preliminär. Nu får de sex sjukvårdsregionerna analysera vilka ekonomiska och organisatoriska konsekvenser riktlinjerna får för dem. Därefter arbetar Socialstyrelsen vidare med riktlinjerna och presenterar den slutliga versionen i oktober 2009.