Artiklar om sjukskrivning och rehabilitering

Farligt utmattningssyndrom i forskares fokus under elva år

Publicerat:01 november 2012
Författare:Åsa Hammar

Utmattningssyndrom är ett allvarligt tillstånd som ofta kräver en lång rehabilitering och kan ge ökad dödlighet i flera andra sjukdomar.
Det är några av de viktiga upptäckter som forskare gjort i det så kallade DU-projektet.

DU står för ”Depression och Utmattning i människovårdande yrken”. En grupp forskare från Karolinska Institutet har undersökt vad utmattningssyndrom egentligen är, hur det kan behandlas och hur det kan förebyggas. De har hittat svar på åtminstone ett par av dessa frågor.

AFA Försäkring har finansierat och följt projektet under de elva år som det har pågått från 2000 till 2011. En slutrapport kom i årsskiftet 2011/2012. Marie Åsberg och Åke Nygren, medicine doktorer och ansvariga för projektet, presenterade det under ett seminarium på AFA Försäkring den 18 oktober. Elva års forskning är i och för sig inte så lätt att sammanfatta på en och en halv timme, något som de båda lite torrt konstaterade till att börja med.

Utmattningssyndrom är ett tillstånd utlöst av långvarig stress, där den drabbade inte fått chans till tillräcklig återhämtning.

Marie Åsberg, forskare vid Karolinska institutet.

- Förr hette det att man gick in i väggen eller blev utbränd. Idag säger man utmattningssyndrom, konstaterade Marie Åsberg.

Utmattningssyndrom en egen diagnos

Det allra viktigaste som DU-projektet har resulterat i, är kanske att forskarna har slagit fast att utmattningssyndrom är en egen diagnos, som inte har något med depression att göra. Det är i och för sig vanligt att den som drabbas av utmattningssyndrom också drabbas av en depression till en början. Men det går alltså inte att medicinera bort ett utmattningssyndrom med hjälp av antidepressiv medicin.

Symptomen kan tyckas lika, men sjukdomen har ett annorlunda förlopp och det är helt olika saker som händer i kropp och själ för den som drabbas av utmattningssyndrom jämfört med depression.

Diagnosen utmattningssyndrom godkändes av Socialstyrelsen år 2003, och har idag slagit igenom också internationellt.

Koppling mellan neddragningar och utmattningssyndrom 

DU-projektet har visat på en tydlig koppling mellan antalet sjukskrivna för psykisk ohälsa och de neddragningar som bland annat landstingen tvingades göra under lågkonjunkturen på 1990-talet.

- Vi tittade efter, landsting för landsting, hur neddragningarna såg ut i början på 1990-talet, och jämförde med antalet sjukskrivna för psykisk ohälsa i varje landsting fem år senare. Vi såg då att ju större minskningar av personalstyrkan, desto större var sjukligheten hos de anställda som var kvar fem år senare.

Forskarna har ringat in vad som brukar hända innan man blir sjuk. Personen ifråga har ofta tidigare haft ett liv som alla andra, med vänner, umgänge, träning, normal sömn.

- När pressen från jobbet blir för stark börjar man med att sova mindre, fortsätter med att dra ner på umgänget och till exempel inte bjuda hem folk på middag. Man slutar kanske träna. Till slut är det bara jobbet kvar, sade Marie Åsberg.

Akut insjuknande

Många av oss känner igen sig i den här spiralen, och har kanske kunnat ta oss ur den i tid när varningstecknen börjar hopa sig. Gör man inte det förvärras symptomen med värk i kroppen, yrsel, minnesstörningar, skuldkänslor och en allmän glädjelöshet.

Själva insjuknandet ofta väldigt dramatiskt med hjärtklappning, yrsel, akuta problem att hitta, och att få fram rätt ord när man vill säga något.

- Den som drabbas brukar kunna säga i just vilken stund det sker, sade Marie Åsberg.

Sen följer en tidig återhämtningsfas, då man ofta mår väldigt dåligt. Därefter tar det sedan lång tid att återhämta sig fullständigt. Den som drabbas av utmattningssyndrom blir ofta sjukskriven i perioder efter att man blivit frisk första gången, och det är idag en viktig orsak till förtidspension.

Det finns också en överdödlighet jämfört med normalbefolkningen hos de som drabbats av utmattningssyndrom, vad gäller självmord, hjärt-kärlsjukdomar och, konstigt nog, cancer  - även för ickerökare.

Hur ska rehabiliteringen gå till för den som drabbats av utmattningssyndrom? Här kritiserar Marie Åsberg och Åke Nygren den behandling som idag förordas för långtidssjukskrivna som drabbats av lättare psykisk ohälsa, där utmattningssyndrom ingår. För den gruppen kan landstingen söka statsbidrag via Rehabiliteringsmiljarden för kognitiv beteendeterapi, KBT, vid tolv tillfällen.

- Det här är inte bra, och räcker inte för den här gruppen. KBT kan fungera mot depression och ångest, men inte mot utmattningssyndrom. Det finns till och med studier som säger att det är negativt med KBT i ett sådant läge, sade Åke Nygren.

Det stöd som verkar fungera bäst är arbetslivsinriktad rehabilitering. Men Rehabiliteringsmiljarden har missat arbetsplatsens betydelse vid rehabilitering av den här gruppen drabbade, menar Åke Nygren. Allra mest effektivt är det att byta både yrke och arbetsplats.

Prenumerera på vårt nyhetesbrev

Vill du läsa mer om arbetsmiljö och hälsa?

Prenumerera på suntlivs nyhetsbrev!

Kommentarer (3)information

antal tecken kvar"
Redaktionen förbehåller sig rätten att ta bort kommentarer som inte håller sig till ämnet eller innehåller:
  • förtal, personliga angrepp eller förolämpningar
  • hets mot folkgrupp, sexistiska yttranden eller andra trakasserier
  • uppmaningar till brott eller utgör annan brottslig verksamhet
  • olovligt bruk av upphovsrättsligt skyddat material
  • kommersiella budskap eller reklam
  • mer än 700 tecken
Helena 30 juli 2013

Jag har haft väldigt bra stöttning inom företagshälsovården i min kommun. Läkaren där har haft bra förståelse för mitt mående/jobbsituationen och jag har varit sjukskriven först i fyra månader för att sedan trappa upp min arbetsförmåga försiktigt. Men när jag väl var uppe på heltid ramlade jag ner igen med samma symtom som tidigare så nu är jag heltidssjukskriven igen sedan någon månad tillbaka. Börjar snart jobba igen men på en annan arbetsplats, fått omplacering, blivit allergiska mot min arbetsplats, men jobbar fortfarande som sjuksköterska... Hoppas nu att jag orkar med 25 % som jag ska börja med.. Sadla om?! Ej lätt... Vill bli frisk och jobba!

Maj-britt 26 mars 2013

Det värsta är att Psykiatrin inte har kompetens i frågan utan tror att man skall kunna tänka sig fri från tillståndet. Lägger ansvaret på patienten och skapar därmed skuldkänslor som pålägg.

Pia 05 mars 2013

Jag är en av dem så inte gick hela vägen in i kaklet så att säga utan, slutade mitt arbete och började med nästan 1 år hemma i varandet och tankar och tron att jag va deprimerad. Men med ett liv som har gått i 140 och två barn och egenföretagare till man så insåg jag att det håller inte jag måste ta och säga stopp. På min resa nu har jag utbildat mig till avspänning/ stress terapeut på sverige hälsan i Malmö och här har jag fått en förståelse och många bra verktyg och prio 1, med en titt i back spegeln - våga vara, våga slappna av och göra ingenting. Värdefullast är jag! Jag är bensinen i bilen, utan den går inte bilen. Arbeta med detta nu och hoppas kunna hjälpa många,//Pia