Psykosocial arbetsmiljö Hälsa Arbetsförhållande Hot och våld Stress Förändringsarbete Ledarskap och organisation Arbetsmiljö Fysisk arbetsmiljö Sjukskrivning och rehabilitering

Sjukpenning: Låginkomsttagare får oftare avslag

Publicerat:06 juli 2009

Författare:Louise Hertzberg

Taggar: Sjukskrivning och rehabilitering Ekonomi

Människor med låg inkomst får oftare avslag på ansökan om sjukpenning. De får också vänta längre på rehabiliteringsplan än höginkomsttagare. Det visar en rapport från Riksrevisionen. Det är osäkert vad skillnaderna beror på.

Riksrevisionens granskning av slumpvis utvalda försäkringsärenden visar på skillnader mellan dem som tjänar under 200 000 kronor om året och de som har årsinkomster över 300 000 kronor.

Vad skillnaderna beror på vet man inte, men Riksrevisionen uppmanar Försäkringskassan att noggrant analysera det. Det är viktigt att ta reda på om det finns naturliga förklaringar eller om det beror på att människor behandlas olika.

En tänkbar förklaring, skriver Riksrevisionen, kan vara att låginkomsttagare oftare har tunga jobb. Det är möjligt att de då anses kunna byta till lättare jobb i högre utsträckning än höginkomsttagare. Tidigare forskning från IFAU, Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, visar också att fler låginkomsttagare är arbetslösa. De kan då anmäla sig som sjuka för att spara a-kassedagar.

Får vänta länge

Riksrevisionen har också tittat på hur lång tid det går från läkarutlåtande till att den sjuke får en rehabiliteringsplan. Granskningen visar att låginkomsttagare får vänta dubbelt så länge som höginkomsttagare (224 dagar jämfört med 101 dagar. Riksrevisionen vill att Försäkringskassan analyserar även detta så att man kan förhindra att människor behandlas olika.

Riksrevisionens granskning visar också på andra skillnader:

Män får vänta två månader längre än kvinnor på avstämningsmöten

Infödda svenskar får vänta två månader längre på avstämningsmöten än utlandsfödda

Personer med sjukdomar i rörelseorganen får vänta längre på avstämningsmöten än övriga diagnoser.

Riksrevisionens granskning handlar i övrigt mycket om bristfälligt underlag för beslut. Det gäller särskilt i de ärenden där man ger bifall. Kritiken handlar till stor del om att läkarintygen inte är tydliga när det gäller personers arbetsförmåga. Försäkringskassan har själv kommit fram till en liknande slutsats i en egen utredning, och Försäkringskassans personal har uppmanats att vara mer noggrann med att begära kompletterande uppgifter.

Källa: Rikrevisionens rapport