Samförstånd när socialförsäkringarna görs om

Breda lösningar, samförstånd, gemensam grundsyn – med de orden presenterades den nytillsatta socialförsäkringsutredningen på ett seminarium anordnat av AFA försäkring i torsdags.

Sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen behöver göras om. Försäkringarna är krångliga, samhällsekonomiskt olönsamma och matchar inte dagens arbetsmarknad. Lösningen måste vara långsiktig och hålla också vid ett politiskt maktskifte.

Det är utgångspunkten för den parlamentariska socialförsäkringsutredningen som tillsattes och började arbeta i april i år.

Intresset var stort och AFA:s seminarium var fullsatt till sista plats. Utredningens nya tillförordnade ordförande Gunnar Axén (m) inledde med ett kort men engagerat tal.

– Jag ska försöka skapa ett öppet politiskt samtalsklimat för att finna breda politiska lösningar, sade han.

Allt är förstås de parlamentariska ledamöterna i kommittén inte överens om, tillstod han.

– Det som det kan bli ett visst diskussionsutrymme om är möjligen obligatorium för arbetslöshetsförsäkringen, och så vilka tidsgränser som ska gälla i försäkringarna. I övrigt tror jag vi har en stor och bred samsyn.

Gemensamma principer

Den parlamentariska socialförsäkringsutredningen bestod innan valet av elva ledamöter från samtliga riksdagspartier. Sverigedemokraterna får antagligen också en representant i utredningen.

Alliansen har gått ut med tidiga signaler om att göra allvar av sin önskan om samförstånd. Till utredningens huvudsekreterare har de valt Irene Wennemo, socialdemokrat som närmast kommer från ett chefsjobb på LOs arbetslivsenhet. Hon berättade för seminariedeltagarna om utredningens direktiv och hur de planerar att arbeta.

Irene Wennemo tycker att direktiven inbjuder till samtal om gemensamma principer.

– Det gäller att hitta gemensamma problembeskrivningar, och det tycker jag vi är på väg att lyckas med, sade hon. Även de borgerliga ledamöterna i kommittén kan till exempel se att allt inte är bra med den nuvarande sjukförsäkringen.

Hon är inte helt emot de omstridda tidsgränser i rehabiliteringskedjan som den borgerliga regeringen införde redan under sin förra mandatperiod. Sjukskrivningarna har minskat och det beror till stor del på kortare sjuktider och ett avslut av sjukskrivningarna i samråd mellan läkare och patient, menar hon.
 
– Men för att sjukförsäkringen ska fungera måste det finnas ett förtroende för försäkringarna. Försäkringskassan tycker att många av förändringarna de senaste åren varit positiva. Men folks upplevelse av trygghet har försvunnit, och det måste man göra något åt, sade hon.

Öppet samtalsklimat

Utgångspunkten för utredningen är bland annat att försäkringarna ska ge god ekonomisk trygghet, att det alltid ska löna sig att arbeta, samt att de ska vara transparenta och ha tydliga tidsgränser.

För att skapa ett öppet samtalsklimat kommer utredningen att ge experter och intresseorganisationer i uppdrag att skriva så kallade underlagsrapporter. Dessa rapporter är sedan tänkta att behandlas av utredningens ledamöter.

– Det blir författarna själva som får stå för sina åsikter. På så sätt kan vi ta ut  svängarna och pröva olika idéer, sade Irene Wennemo.

Det är tolv olika deluppdrag som utredningen ska beta av. Irene Wennemos genomgång tog ungefär en timme och lät inte så farligt i hennes pedagogiska version. Men det är mycket, och det är krångligt, det betonade även hon.

Samma krav 

Bland de tolv uppdragen finns frågor om hur arbetsförmågan hos en sjukskriven person  ska prövas på ett mer rättssäkert sätt, hur den sjukpenninggrundande inkomsten kan beräknas mer rättssäkert, om möjligheten att föra över delar av arbetsskadeförsäkringen till privata aktörer, och om arbetslöshetsförsäkringen ska vara obligatorisk eller inte. En fråga gäller också hur ett bra stöd ska utformas för sjukskrivna när de ska återgå till arbete eller studier.

– Den frågan gäller inte minst de sjukskrivna som inte har någon anställning att återgå till. Ska man till exempel ha samma krav på en 62-årig skogsarbetare i glesbygd som på en ung akademiker i storstan? sade Irene Wennemo. 

Bilden har ändrats av vilka grupper som dominerar sjukskrivningarna, menade hon.

– Om det tidigare var en utsliten LO-medlem i 55-årsåldern, så är det nu en stor ökning av 30-åringar som aldrig riktigt tagit sig in på arbetsmarknaden. De har oavslutade studier och ofta en psykiatrisk diagnos med sig i bagaget. Det beror i sin tur på att själva arbetslivet har förändrats.

Om de många frågorna går att knäcka över parti- och intressegränser återstår att se. Om två och ett halvt år får vi svaret. Den 15 maj 2013 ska utredningen vara klar.