Riktlinjer kortade sjukskrivningarna
Sedan riktlinjerna för psykiska diagnoser infördes i augusti 2008 har sjukskrivningstiderna blivit kortare. Men betyder det att folk är friskare? Och är det positivt för deras hälsa? Åsikterna går isär.
I mars 2008 publicerade Socialstyrelsen ett beslutsstöd för sjukskrivningar på grund av fysiska sjukdomar. Det kompletterades med en motsvarande vägledning för psykiska sjukdomar i augusti samma år. Målet var att skapa en mer rättssäker och enhetlig sjukskrivningsprocess.
Nu har Försäkringskassan följt upp effekterna av beslutsstödet för psykiska sjukdomar. En jämförelse av sjukskrivningsmönstret före och efter införandet visar att antalet påbörjade sjukskrivningar har minskat med fem procent. Samtidigt har sjukskrivningslängden för de psykiska sjukdomar som berörs av beslutsstödet minskat med nio procent.
Depressioner, ångestsyndrom, stressreaktioner och alkoholdiagnoser tillhör de diagnoskategorier som har minskat mest, både i antal och i sjukskrivningslängd.
Anders Eklund, ombudsman på Lärarförbundet, har regelbunden kontakt med medlemmar med psykiska besvär. Han känner igen bilden av att sjukskrivningarna blivit färre och kortare.
– Sjukfrånvaron har definitivt minskat. Men frågan är hur många som går till jobbet fast de inte borde vara där.
Idén att ge vägledning till läkare tycker Anders Eklund är bra, eftersom det gör bedömningarna mer likvärdiga. Däremot uppfattar han det som att beslutsstödet även infördes med syfte att korta sjukskrivningarna. Det är han kritisk till, eftersom det kan tvinga sjuka tillbaka i arbete och därmed fördröja läkningstiden.
Fastnat i sjukskrivning
– En del kan med rätta sägas ha fastnat i sjukskrivning. Men de allra flesta är så sjuka att de behöver vara hemma.
Anders Eklunds intryck är att den mer restriktiva hållningen framförallt drabbar personer med lättare psykiska besvär eller diffusa sjukdomar som exempelvis fibromyalgi.
Om arbetsgivare skulle ge snabbt och lyhört stöd till dem som blir sjuka vore det kanske hälsosamt för en del att vara kvar på sina arbetsplatser istället för att bli sjukskrivna, resonerar Anders Eklund. Men det sker sällan, i alla fall inte inom skolvärlden.
– Det krävs ett aktivt och i princip omedelbart stöd. Det handlar bland annat om att om att diskutera vem som ska ta över arbetsuppgifterna. Och att personen måste kunna känna sig välkommen på arbetsplatsen trots att den mår dåligt.
Mikael Landén, professor i allmän psykiatri vid Sahlgrenska akademin, tror också att ett av syftena med att införa beslutsstödet var att korta sjukskrivningstiderna. Men han ser det som positivt.
– Jag tycker att det är helt legitimt. Man ska inte vara sjukskriven om man inte behöver det.
Fult vara sjukskriven
För så har det varit, menar Mikael Landén. Under en period i slutet av 1990-talet anser han att alltför många sjukskrevs, under alltför lång tid.
– Det var ett övergrepp man höll på med. För det är inte snällt att sjukskriva människor.
Sjukförsäkringssystemet har varit alltför förmånligt i relation till arbetslöshetsförsäkringen, tycker Mikael Landén. Dessutom menar han att lagen om anställningsskydd, LAS, förhindrar att folk säger upp sig från arbetsplatser där de vantrivs för att de inte vill bli sist anställda på en ny arbetsplats.
– Jag vet inte hur många gånger jag har hört patienter säga ”Jag går bara inte tillbaka till den chefen igen”. Och då förväntas läkaren hitta på en sjukdom till det som egentligen är en arbetskonflikt.
Om beslutsstödet används som vägledning och inte som definitiva regler för hur länge patienter ska vara sjukskrivna, och om Försäkringskassan är öppen och lyhörd för läkarnas bedömningar, tycker Mikael Landén att det nya systemet är bra. Oftast tycker han också att det fungerar just så.
Men det finns personer som hamnar mellan stolarna och inte blir trodda, trots att de verkligen är sjuka. Mikael Landén tycker att insikten om att människor tidigare sjukskrevs för vidlyftigt har lett till en överdriven misstro på vissa håll.
– Det har blivit något fult att vara sjuk.
Författare: Fatima Grönblad