Rehabkedjans tidsgränser håller inte

Sjukskrivningsprocessen har blivit mer alert, men regeringen har infört de nya reglerna för snabbt och Försäkringskassans arbetsförmågebedömningar håller inte tiden. Rehabkedjan får både ris och ros av Riksrevisionen.

Riksrevisionen har gått igenom statistik från Försäkringskassan och intervjuat handläggare och representanter för myndigheter, Arbetsförmedlingen, Läkarförbundet och arbetsgivarorganisationer.

Genomgången visar att Försäkringskassan klarar av att bedöma arbetsförmåga i förhållande till hela arbetsmarknaden efter 180 dagar – som är en av tidsgränserna i rehabkedjan – i nästan fyra fall av fem.

Ännu svårare att hålla för Försäkringskassan är tidsgränsen vid 90 dagar, då en bedömning av arbetsförmågan ska göras mot en annan arbetsgivare. Det klarar kassan av i två av tre fall. Handläggarna som intervjuats uppger väntetiderna i vården som ett skäl till att de inte klarar av att hålla tidsgränserna.

Däremot görs nästan alltid en bedömning av arbetsförmågan mot den sjukskrivnes eget arbete och ärendehanteringen har förbättrats. I januari 2009 lyckades Försäkringskassan bara bedöma arbetsförmågan enligt tidsgränsen 180 dagar i var tredje fall.

Ändringar i sista stund

Dessutom, hävdar Riksrevisionen, är Försäkringskassans handläggning av enskilda ärendena inom rehabkedjan i vissa fall godtycklig.

Riksrevisionen kritiserar dock inte Försäkringskassan. De har gjort så gott de kunnat, skriver de. Däremot har regeringen varit för sent ute med ändringar och inte gett Försäkringskassan tillräckligt med tid.

Bland annat kom det senaste steget i rehabiliteringskedjan, det så kallade introduktionsprogrammet för utförsäkrade, ett helt år efter att de nya sjukskrivningsreglerna infördes. Innan beslutet om introduktionsprogrammet kom visste inte handläggarna på kassan vad som skulle hända med dem som utförsäkrades.

Dessutom saknade Försäkringskassan ett fungerande IT-stöd för beräkning av dagar och tidsgränser i rehabkedjan.

Oklart vad som menas

Flera begrepp i rehabkedjan är för vaga och otydliga, menar Riksrevisionen. Ett exempel är att prövningen mot hela arbetsmarknaden efter 180 dagar kan skjutas upp om det är ”oskäligt”, enligt ett kompletterande riksdagsbeslut från november förra året.

Socialförsäkringsutskottet har i ett betänkande gett några exempel på vad som skulle kunna vara ”oskäligt”, som om man lider av svåra neurologiska sjukdomar eller cancer. Men samtidigt hävdar utskottet att regelverket inte blivit mindre restriktivt.

Att det saknas tydliga definitioner gör att Försäkringskassan får svårt att tillämpa reglerna på ett entydigt sätt.

Men Riksrevisionen är inte enbart kritiska i sin rapport. De hävdar att sjukskrivningsprocessen blivit mer aktiv och att insatserna för sjukskrivna inte längre tar så lång tid att genomföra.

– Det är positivt att sjukskrivningsprocessen har blivit mer aktiv. Samtidigt behöver Försäkringskassan arbeta vidare med vissa brister i tillämpningen så att medborgarna försäkras en korrekt och enhetlig behandling, säger riksrevisor Jan Landahl i en presskommentar.