Rehabilitering ökar stort i landstingen

Allt fler personer som är sjukskrivna för psykisk ohälsa får kognitiv beteendeterapi, KBT, visar en ny rapport från Sveriges kommuner och landsting. KBT-behandlingen i landstingen har ökat med 36 procent sedan förra året. Förklaringen ligger i den så kallade rehabiliteringsgarantin.

Under de tre första kvartalen i år har 595 miljoner kronor betalats ut till landstingen för rehabiliteringsinsatser. Det är drygt 60 procent av den summa som regeringen har avsatt för 2010 i den så kallade rehabiliteringsgarantin. Garantin är en uppgörelse mellan staten och landstingen och syftar till att få arbetstagare tillbaka till jobbet eller förhindra sjukskrivning.

Vid psykisk ohälsa, som depression, stress eller ångest, får landstingen ersättning om de erbjuder kognitiv beteendeterapi (KBT) eller interpersonell psykoterapi (IPT). För dem som är sjukskrivna på grund av besvär från rygg och nacke gäller multimodal träning (MMR), vilket betyder en kombination av fysisk träning och psykologiska insatser.

Finns fler terapeuter

Till och med september i år har drygt 5 000 personer fått multimodal träning, vilket är en ökning med 26 procent jämfört med 2009. Drygt 26 000 personer har fått rehabilitering i form av terapi. De allra flesta fick KBT – ökningen är 36 procent.

– KBT har ökat i flera år i primärvården, men skulle behövas mer i specialistvården också säger Cecilia Unge, handläggare på avdelningen för vård och omsorg på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.

KBT som behandling är hett, inte bara inom rehabilitering. Efterfrågan på kvalificerade KBT-behandlare har tidigare varit större än tillgången, men nu börjar utbildningsinsatserna ge resultat. Det förklarar mycket av ökningen inom rehabiliteringsgarantin. Fler utbildade KBT-terapeuter finns att tillgå.

Möjligen kommer utvecklingen att bromsas upp något, som en följd av nästa uppgörelse om rehabiliteringsgaranti, som sannolikt sluts i december. Där kommer troligen utbildningskraven på dem som ger KBT att skärpas något, uppger Cecilia Unge.

Visar positiv effekt

Nästan tre fjärdedelar av rehabiliteringsinsatserna har gått till sjukskrivna kvinnor.  Det motsvarar, enligt Cecilia Unge, könsfördelningen hos dem som är sjukskrivna för just de diagnoser som garantin omfattar, det vill säga psykiska orsaker och rygg-/nacksmärtor.

Andelen privata aktörer har ökat jämfört med förra året. Sex av tio rehabiliteringsinsatser utfördes i offentlig regi, resten av privata vårdgivare.

– Landstingen avgör själva och det ser väldigt olika ut på olika håll.

Landstingen har fått olika stora delar av rehabiliteringskakan, beroende på invånarantal. Totalt har alltså drygt 60 procent av pengarna använts under de tre första kvartalen. Men vissa landsting har erbjudit mer rehabilitering. Landstinget i Jämtland ligger till exempel på 108 procent av sin avsatta del.

– Men vid slutet av året kan pengar omfördelas, från de landsting som inte nått upp till sin del till dem som nått mer. Så är rehabiliteringsgarantin konstruerad, säger Cecilia Unge.

Sveriges Kommuner och Landsting räknar också med att rehabiliteringsinsatserna kommer att öka mot slutet av året, på samma sätt som de gjorde 2009.

Forskare vid Karolinska Institutet har i uppdrag att utvärdera rehabiliteringsgarantin. En första rapport, som kom i somras, pekade på vissa positiva effekter i form av minskad sjukskrivning. Sjukfrånvaron minskade mer för personer som fick terapi än för dem som fick multimodal behandling. Rehabiliteringen hade, enligt rapporten, störst effekt om den sattes in under de två första månaderna.