Oro och okunskap kan göra smärtan värre

Upplevelsen av smärta påverkas av en rad faktorer utöver de rent fysiologiska. En ökad medvetenhet om det bland dem som möter patienter i vården och företagshälsovården kan ge mer framgångsrik rehabilitering, visar forskning.

Smärta beror inte bara på slitna leder eller nerver som kommit i kläm. Upplevelsen av smärta kan vara helt olika, och har att göra med både förväntningar och emotionella faktorer. Det märker ergonomen Thomas Overmeer i sina möten med patienter på arbets- och miljömedicin vid Örebro universitetssjukhus.

– Man kan ha två patienter som har till synes samma fysiologiska grundproblem. Den ena kan vara fullt fungerande, jobba och må ganska bra. Medan den andra mår jättedåligt och är sjukskriven.

En aspekt som påverkar hur smärtan upplevs är vad patienten tror att den beror på, enligt Thomas Overmeer. Den som uppfattar smärtan som ett symtom på allvarlig sjukdom blir ofta orolig och rädd, vilket kan förvärra upplevelsen av den. I de fallen brukar Thomas Overmeer försöka ge en rimlig och pedagogisk förklaring till vad som orsakar smärtan.

Lättare leva med smärta som accepteras

Det omvända förekommer också – patienter som är övertygade om att smärtan är tillfällig och lätt att åtgärda. Deras ansträngningar att må bättre kan paradoxalt nog förvärra värken, för att de riktar så mycket uppmärksamhet på det som gör ont. Då försöker Thomas Overmeer hjälpa patienten att acceptera smärtan.

– Då blir den lättare att leva med, än om man hela tiden försöker lösa ett problem som inte går att lösa.

Steven Linton, professor i klinisk psykologi vid Örebro universitet, har forskat om psykologiska aspekter på smärta sedan 1980-talet. Han konstaterar att medvetenheten har ökat om att smärta och sjukdom inte bara har medicinska orsaker. Exempelvis är det numera vanligt att personal inom i primär- och företagshälsovården jobbar i team med psykologer. Däremot är psykologiska kunskaper fortfarande långt ifrån självklara bland dem som brukar möta patienten först – läkare, sjuksköterskor och sjukgymnaster.

Många faktorer kan påverka smärtan

I ett nyutkommet nummer av den vetenskapliga tidskriften Physical Therapy, utgiven av en amerikansk yrkesförening för sjukgymnaster, beskriver Steven Linton faktorer som kan påverka smärtupplevelsen: Patientens emotionella tillstånd, hur patienten uppfattar smärtans orsaker och hur den bör behandlas, samt hur man ser på sina chanser att bli bättre.

För att en behandling ska fungera är det viktigt att kartlägga eventuella psykologiska riskfaktorer och anpassa insatserna därefter, menar Steven Linton. Om en patient har en stark uppfattning om att det är farligt att röra på sig kan sjukgymnasten exempelvis behöva veta vilka övningar som orsakar smärtan, för att sedan introducera dessa stegvis. Annars finns risk att patienten inte gör dem, eller gör dem på fel sätt.

Steven Linton ger ett ytterligare exempel på vilken betydelse sammanhanget har för smärtupplevelsen: Den som får ont i axeln på grund av att man valt att måla om huset under semestern upplever det sannolikt som mindre påfrestande än den som fått ont i samband med datorarbete på jobbet. Det har att göra med förväntningar: Om man upplever att smärtan orsakas av att någon annan brustit i ansvar – exempelvis genom att inte erbjuda tillräckligt ergonomiska arbetsredskap – blir det svårare att acceptera än om man själv har burit sig dumt åt.

Lättare för den drabbade redan om arbetsgivaren försöker lösa problemet

Vid arbetsrelaterad smärta underlättas rehabiliteringen om den drabbade känner att arbetsgivaren försöker lösa problemet, enligt Steven Linton. Förutom den fysiologiska effekten av förbättringarna har det en psykologisk effekt att känna sig lyssnad på.

– Ofta är det vissa arbetsmoment som upplevs som problematiska. Så om man har en tidig diskussion med sin arbetsledare går det ofta att hitta en lösning som fungerar för alla.

Steven Linton hoppas att de psykologiska perspektiven ska få större utrymme vid rehabilitering, såväl i vården som på arbetsplatserna. Smärta går sällan att ta bort helt genom att ta hänsyn till psykologiska faktorer. Men den går att lindra, och göra lättare att leva med.