Oklart varför sjukskrivningarna minskar

Sjukskrivningarna i Sverige blir färre och kortare. Men det är svårt att säga om det beror på skärpta regler, konstaterar Försäkringskassan i en uppföljning. Försäkringskassan hävdar också att bedömningen av rätten till sjukpenning inte blivit strängare.

Det så kallade ohälsotalet, antalet frånvarodagar som svenskarna i genomsnitt får ersättning från sjukförsäkringen, fortsätter att sjunka. För december 2010 var siffran 29,5, vilket innebar en tioprocentig minskning under året. I december 2002 var ohälsotalet över 42.

Sjuk- och aktivitetsersättningen (som tidigare hette förtidspension) står för den största delen av ohälsotalet. Under 2010 beviljades drygt 12 000 nya personer sådan ersättning. Som mest var siffran 70 000 på ett år.

Den största förändringen består i att färre personer sjukanmäler sig och färre blir långtidssjukskrivna. Det går dock inte säga i vilken grad det beror på regeländringarna. Nedgången började långt tidigare, med en samhällsdiskussion om bland annat omfattningen av förtidspensioneringarna, sa Kjell Orustfjord, överdirektör på Försäkringskassan, vid en pressträff på torsdagen.

Minskningen beror i alla fall inte på att Försäkringskassan skulle ha blivit strängare, sa han. Omkring 3,5 procent får nu avslag på sin begäran om sjukpenning, tidigare var siffran cirka 2 procent.

– Det som har hänt är att alla inblandade aktörer har blivit snabbare. Tiden för sjukskrivning har minskat radikalt och det är också vad folk vill, att fortare komma tillbaka till jobbet.

Sex av tio kvar i försäkringen

Arbetslösa får oftare avslag när de begär sjukpenning. Deras arbetsförmåga jämförs inte med ett visst arbete, utan med hela arbetsmarknaden.
Antalet fall där Försäkringskassan drar in sjukpenningen har ökat, men från en låg nivå.

Kassan kan dra in sjukpenningen när en person som varit sjukskriven i mer än 180 dagar inte bedöms kunna gå tillbaka till sitt tidigare jobb, men ändå anses klara ett annat arbete. Under 2010 (januari-oktober) drogs sjukpenningen in i två procent av alla avslutade sjukfall. Siffran före regeländringarna var en procent.

De flesta som slutade ha sjukpenning – 86 procent – hade arbete några månader efter sjukskrivningens slut. Men det gällde inte personer som fått sjukpenningen indragen för att de ansetts kunna jobba. Av dem saknade omkring hälften arbete. Många levde på a-kassa.

Sjuka hamnade fel

Hur gick det då för dem som hade förbrukat alla dagar i sjukförsäkringen?
I en första grupp, som utförsäkrades vid årsskiftet 2009/2010, blev sex av tio personer kvar i sjukförsäkringen, eller kom tillbaka till den. I den andra gruppen, som utförsäkrades andra kvartalet 2010, fortsatte nästan fyra av tio att vara sjukskrivna.

Av dem som skrev in sig vid arbetsförmedlingen fick en minoritet något slags arbete.

Men det här är personer som inte har gått igenom någon rehabiliteringskedja och som varit borta länge från arbetsmarknaden, betonade Adriana Lender, generaldirektör för Försäkringskassan.

– Det är uppenbart att många har gått till arbetslivsintroduktion som har varit väldigt sjuka. Man kan fråga sig vad det varit bra för.

Även framöver kommer omkring 45 procent av de utförsäkrade att återvända till sjukförsäkringen, bedömer Försäkringskassan.

Det hade varit bättre med särskilda regler för dem som redan befann sig i systemet, är en slutsats.

En annan rör det ökande antal unga som får aktivitetsersättning (förtidspension). Ersättningsformen infördes 2003 och var tänkt att användas restriktivt, för de cirka tusen unga per årskull som har så grava funktionsnedsättningar att de inte kan förväntas arbeta alls.

Nu får många unga aktivitetsersättning för att de har diffusa psykiska diagnoser eller bara inte kommer in på arbetsmarknaden.

– Arbetsmarknaden har blivit väldigt ogin, sa Adriana Lender.