Mer pengar till rehabilitering- men inget går till arbetsplatserna

Regeringen avsätter en miljard i år för stöd till rehabilitering av långtidssjukskrivna. Men inga särskilda pengar avsätts för arbetslivsinriktad rehabilitering, trots att det är vad många efterfrågar.

Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting har ingått en överenskommelse om rehabiliteringsgarantin för 2012. Garantin ersätter landstingen för vissa rehabiliteringsinsatser för patienter inom de två största diagnosgrupperna inom svensk sjukvård idag: personer med smärta i rygg, axlar och nacke, och personer som drabbats av depression, ångest eller stressrelaterade symptom.

Målet är att förebygga att människor blir långtidssjukskrivna, och att de som är långtidssjukskrivna ska kunna komma tillbaka i arbete.

Rehabiliteringsgarantin har rullat på med ungefär en miljard per år till landstingen sedan 2008. Många landsting är nöjda med garantin. Den har underlättat för dem att erbjuda en bra vård till dessa stora och ofta ganska svårbehandlade grupper.

Fått kritik

Men rehabiliteringsgarantin har också fått kritik för att bara fokusera på den medicinska rehabiliteringen. Garantin har inga krav på vårdgivarna att samarbeta med de arbetsplatser där de sjukskrivna är anställda.

Kritiken kommer bland annat från Rehabiliteringsrådet, som lade fram sitt slutbetänkande i mars förra året, där de hade granskat effekterna av rehabiliteringsgarantin fram till år 2010. Kritiken delas av bland annat Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och flera fackförbund i deras remissvar på slutbetänkandet.

SKL har försökt hitta lösningar

Att satsa mer på arbetslivsinriktad rehabilitering har varit uppe till diskussion mellan regeringen och SKL. Det menar Anna Östbom, ansvarig för sektionen för vård och omsorg på SKL.

- ¬Vi har försökt hitta olika lösningar på hur man kan ge rehabiliteringen en större anknytning till arbetsplatserna. Men vi tycker inte att vi hittat något riktigt bra sätt ännu, säger hon.

Från regeringens sida låter det lite annorlunda. Det ingår inte direkt i uppdraget för Rehabiliteringsgarantin att stötta en arbetslivsinriktad rehabilitering, menar Sabina Joyau, politiskt sakkunnig på socialdepartementet.

- Garantin är inriktad på vård och medicinsk behandling. Men vi har påpekat att det är angeläget att landstingen informerar försäkringskassan och arbetsgivaren, när en patient har genomgått sin behandling, säger hon.

I årets överenskommelse finns en större summa pengar än tidigare avsatt till forskning och utvärdering av garantins effekter, påpekar Sabina Joyau. En tiondel, hundra miljoner kronor, är vikta för det.

Saknas kunskap

Det saknas kunskap om hur man bäst ska få människor att komma tillbaka till jobben, menar Åke Nygren, tidigare ordförande i Rehabiliteringsrådet.

– Det finns dålig kunskap om hur arbetsplatserna ska göra för att stödja långtidssjukskrivna att komma tillbaka, säger han.

Det finns också tecken på att många arbetsgivare inte vill ha tillbaka sina långtidssjukskrivna anställda efter att de har gått igenom en rehabilitering.

Kommunala arbetsplatser tycks ha svårare att ordna anpassade arbeten än arbetsgivare inom den privata sektorn, visar en färsk undersökning av Inspektionen för socialförsäkringen.

På Kommunal har man samma bild. Över 300 utförsäkrade medlemmar har nyligen intervjuats, och av dem uppger 70 procent att de inte fått stöd av sin arbetsgivare att snabbt komma tillbaka i arbete. Arbetsgivarna har helt enkelt inte erbjudit möjligheten att arbeta i ett lugnare tempo.

Alla kan inte heller rehabiliteras till att gå tillbaka till sitt gamla arbete, menar Inger Hjärtström, ombudsman på Kommunal.

- Medicinsk rehabilitering är självklart viktigt. Men när man är medicinskt färdigbehandlad så står man kanske där utan att klara sitt gamla jobb ändå. Har man då vare sig utbildning eller kompetens för ett annat arbete så blir det inte lätt. De som råkar ut för det måste få chansen att vidareutbilda sig eller pröva ett nytt arbete under ekonomiskt trygga förhållanden, säger hon.

 

Faktaruta rehabiliteringsgarantin En stor grupp anställda i Sverige har ont i rygg, axlar eller nacke, eller har problem med depression, ångest eller stressrelaterade besvär. Tillsammans utgör de två grupperna nästan hälften av alla långtidssjukskrivna.  Genom rehabiliteringsgarantin erbjuds dessa personer multimodal behandling eller kognitiv beteendeterapi. Med multimodal behandling menas att flera olika yrkesgrupper samverkar i behandlingen, oftast läkare, sjukgymnast och arbetsterapeut. Erbjudandet gäller både sjukskrivna och personer med dessa besvär som fortfarande arbetar. Nytt för i år är att landstingen bara får ersättning för genomförd behandling, och inte som tidigare för påbörjad behandling.  Den multimodala behandlingen kommer också att delas in i två nivåer, en kortare variant för patienter med enklare problematik, och en längre för dem med mer komplexa symptom.