Minst en miljon svenskar har en funktionsnedsättning som inte syns men kan påverka arbetsförmågan. En ny studie visar att de upplever sin situation i arbetslivet som osäker. Många döljer sina problem. Men det finns mycket arbetsgivaren kan göra för att underlätta.
– Det som förvånade mig mest var att även de som tyckte det var skönt att de berättat och att andra visste ändå kände osäkerhet inför framtiden och inför hur andra upplevde dem, säger Maria Norstedt lektor i handikapp- och rehabiliteringsvetenskap vid Malmö högskola och ansvarig forskare bakom den nya studien.
– Trots höga krav från arbetsmiljölagen med mera så upplever dessa personer sin situation på arbetsmarknaden som utsatt och osäker.
Hon har djupintervjuat tio personer med dolda funktionsnedsättningar och sju personer som i sitt yrke kommer i kontakt med funktionsnedsättningar på arbetsplatser. Resultaten presenterades vid ett seminarium på AFA Försäkring 25 augusti.
Berättar för att få stöd
En dold funktionsnedsättning syns inte på den som har den eller så döljs den aktivt av personen. Den kan vara fysisk (som Parkinson, hörselnedsättning eller MS), psykisk (som bipolär sjukdom och depression) eller neuropsykiatrisk (som ADHD) .
Det kan vara riskabelt att berätta om sin funktionsnedsättning och det finns ett starkt fokus i dagens arbetsliv på anställningsbarhet och full delaktighet. Man kanske inte får en tillfällig anställning förlängd, får sämre karriär eller betraktas som avvikande när man berättar.
– Oviljan att betraktas som annorlunda kan förklara varför man inte vill framträda med sin funktionsnedsättning. Det är ju något som gör att man avviker från den givna normen i befolkningen, säger Maria Norstedt.
Åtta av de tio personerna med funktionsnedsättning hon intervjuade berättade om sitt problem på jobbet, men de hade betänkligheter inför att göra det. Samtidigt var de tvungna att berätta om de behövde anpassningar av sin arbetsmiljö, hjälpmedel, stöd för rehabilitering eller förståelse för sjukfrånvaro.
– Önskan att bli behandlade som alla andra och behovet av anpassning, det är den balansgången som personer med dolda funktionshinder måste förhålla sig till, konstaterar Maria Norstedt.
Strategier för att klara jobbet
De som hade psykiska funktionsnedsättningar var mer tveksamma inför att berätta och mer osäkra på vad de skulle säga till chefer och arbetskamrater.
– Tidigare studier visar att psykiska funktionsnedsättningar möter speciella hinder i arbetslivet på grund av det stigma som de innebär, säger Maria Norstedt.
Samtliga intervjuade med funktionsnedsättning ansåg att det var dags att berätta när arbetsförmågan påverkades. Men samtidigt oroade de sig för att de skulle kunna komma att behandlas annorlunda och att deras karriär och yrkesliv skulle påverkas.
Flera av dem berättade också om olika strategier, som att medicinera under helgerna så att de inte påverkas av läkemedel när de jobbar under veckorna eller att starta eget företag för att slippa framträda på en arbetsplats med sitt funktionshinder.
Funktionsnedsättning vanligare än vi tror
Den nya studien ger viktig kunskap till arbetsgivarrepresentanter och chefer som möter människor med funktionsnedsättning på sin arbetsplats, vilket de flesta gör som har ansvar för flera medarbetare.
Problemen med funktionsnedsättning finns inte bara vid olika psykiska och fysiska sjukdomstillstånd utan även vid exempelvis hjärntrötthet efter hjärnskakning eller stroke. Nyktra alkoholister står också inför ett liknande dilemma, om de ska berätta eller ej på arbetsplatsen samtidigt som de kan behöva stöd.
Eftersom allt fler jobbar allt högre upp i åldrarna och vi lever längre kommer det att bli allt vanligare med funktionsnedsättningar på våra arbetsplatser.
– Vi tänker på detta som forskning om en lite speciell grupp men vi kan alla tillhöra den och gör det kanske under en viss period i livet, säger Maria Norstedt.