Mr Miljömedicin letar efter det friska hos människor

Han har kallats för Mr Miljömedicin på skämt. Forskaren Magnus Svartengren har ägnat en stor del av sitt yrkesliv åt att undersöka vad i miljön som kan göra människor sjuka. Idag har han bytt perspektiv, och letar istället efter vad som kan hålla människor friska.   

Vad utmärker en arbetsplats med få långtidssjukskrivna och sjuka? Det är grundfrågan som Magnus Svartengren vill ha svar på i sin senaste forskning.

Magnus Svartengren är läkare, forskare och professor i yrkes- och miljömedicin vid Karolinska Institutet. Tillsammans med professor Eva Vingård vid Uppsala universitet leder han forskningsprojektet Hälsa och framtid inom kommuner och landsting. Sju forskare med beteendevetenskaplig bakgrund är involverade, förutom de två professorerna.

Magnus Svartengren har tidigare undersökt, forskat och skrivit rapporter om hur den yttre miljön kan göra människor sjuka. Det har bland annat handlat om elektromagnetiska fält, radon i bostäder och luftföroreningar i vägtunnlar. Mest har han jobbat på Karolinska Institutet i olika roller.

Vill fokusera på det som fungerar

I forskningsprojektet Hälsa och framtid hos kommuner och landsting ligger fokus på vad i en arbetsorganisation som gör att människor mår bra på ett arbete. Förutom grundfrågan vill forskarlaget ta reda på hur fördelningen av friska arbetsplatser ser ut över landet och olika typer av verksamheter, och vilken roll en tidig och aktiv rehabilitering av sjukskrivna anställda kan spela.

Tio kommuner och två landsting är involverade i arbetet. Från varje kommun är två förvaltningar inom vård, omsorg eller utbildning delaktiga. Kommunerna och förvaltningarna är utvalda antingen för att de har låg eller genomsnittlig sjukfrånvaro.

Tanken var att matcha kommuner med låg sjukfrånvaro med kommuner som har en genomsnittlig sjukfrånvaro, allt annat lika, för att kunna jämföra resultaten med varandra. Däremot har de inte valt ut några kommuner med extra hög sjukfrånvaro.

– Vi vill fokusera på det som fungerar, på lösningarna. Och det är mycket lättare att nå människor när man kommer tillbaka med informationen, om man är positiv. De som vi jobbat med i kommunerna har varit väldigt intresserade av all återkoppling vi gjort, säger Magnus Svartengren.

Chefer intervjuas

Projektet finansieras av AFA Försäkring. Det startade förra året och ska pågå till 2012. Med hjälp av statistik från AFA Försäkring har forskarna tagit fram uppgifter om sjukfrånvaro och sammansättningen av de anställda inom varje förvaltning. Utifrån de uppgifterna har de intervjuat chefer på olika nivåer om vilka rutiner de har kring sjukfrånvaro och rehabilitering.

Det är förvaltningschefer och enhetschefer inom skola och äldreomsorg, och personalchefer. I landstingen intervjuades också divisionschefer. Under hösten 2011 genomför de också intervjuer i grupp med ett par av cheferna, och skickar ut en enkät till långtidssjukskrivna anställda i de kommuner och landsting som deltar.

– Vi har frågat efter hur rehabiliteringen verkligen går till, inte bara tittat på policydokument, säger Magnus Svartengren.

Det mesta insamlingsarbetet är nu klart, och under hösten kommer en första rapport som beskriver de kommuner och landsting som deltar. Innan dess vill han inte säga något om vad som kan utmärka en kommun eller ett landsting med låg sjukfrånvaro. Men det går att få några ledtrådar via hans tidigare forskningsprojekt med nästan samma namn, Hälsa och framtid.

Då undersökte han friskhetsfaktorer i privata företag, tillsammans med Eva Vingård och ett annat forskarlag. De använde liknande metoder och fann några tydliga mönster.

– Det handlar om kompetensutveckling, tydligt ledarskap, om delaktighet för medarbetarna och framför allt att cheferna förstår och är engagerade i att arbeta med rehabiliteringen, säger han.

Sjukfrånvaro ett trubbigt mått på ohälsa 

Svaren den här gången riskerar däremot att inte bli lika tydliga, tror Magnus Svartengren.

– Det är mindre tydligt vem som bestämmer i en kommunal organisation än i ett företag. Vilken roll har politikerna? Förvaltningarna? Budgeten?

Det har också varit svårt att jämföra kommuner med låg respektive normal sjukfrånvaro, därför att skillnaderna trots allt inte varit så stora.

Han har också funderat över vad statistik om sjukfrånvaro egentligen mäter. Sjukfrånvaro är ett ganska trubbigt mått på hur människor på en arbetsplats mår, menar han.

– Sjukfrånvaro är styrt av vilken sjukpolitik och vilka sjukregler som gäller för tillfället. Det finns andra, mycket bättre mått.

Man kan istället mäta hur mycket och länge människor sover. Eller fråga sjuka människor hur de upplever att deras sjukdom hindrar dem från att arbeta eller leva ett bra liv. Man kan också mäta sjuknärvaron, det vill säga hur mycket man är på jobbet fast man egentligen är sjuk.

Det finns också andra faktorer att ta hänsyn till när det gäller att mäta sjukfrånvaro eller ohälsa, påpekar Magnus Svartengren.

– Vissa jobb kan man inte vara sjuk på, säger han. Jag som tjänsteman kan ju gå till jobbet och vara lite halvdassig ett par dagar. Jobbar man som vägarbetare går inte det.

Sjukfrånvaro har trots allt varit det enklaste måttet att använda  den här studien, eftersom det är ganska lätt att mäta, mäter lika över hela landet och dessutom är kopplat till samhällsekonomiska kostnader för ohälsa.

– Jag vill ändå betona att hälsa och låg sjukfrånvaro inte behöver vara samma sak.

Forskningsprojektet Hälsa och framtid i kommuner och landsting är ett av de projekt som Magnus Svartengren lägger sin tid på. I somras bytte han jobb till miljömedicinsk expert på Arbetsmiljöverket. Uppgiften där blir bland annat att undersöka hur företagshälsovården kan bidra till att förbättra hälsan hos anställda.

– Personligen anser jag att företagen måste börja ställa krav på företagshälsovården, säger han. Hur ska företagshälsovården jobba för att anställda mår bra istället för att gripa in först när de blivit sjuka? Min dröm är att få påverka det med hjälp av den här tjänsten på Arbetsmiljöverket.