Stress Hot och våld Hälsa Psykosocial arbetsmiljö Arbetsförhållande Sjukskrivning och rehabilitering Förändringsarbete Arbetsmiljö Fysisk arbetsmiljö Ledarskap och organisation

Att använda kultur som hjälp vid rehabilitering har visat sig öka välbefinnandet. Något som ger ökade resurser i tillfrisknandet.

Kultur på recept bryter negativa mönster

Publicerat:01 augusti 2011

Författare:Cecilia Elander

Genom att få kultur på recept kan långtidssjukskrivna börja se det friska hos sig själva istället för att fokusera på det sjuka. Det visar utvärderingen av ett pilotprojekt i Helsingborg.

Kultur är inte bara något trevligt som berikar livet i allmänhet. Kultur kan också vara en resurs för att skapa bättre hälsa. Det var grundtanken när regeringen 2009 satsade en halv miljon kronor på att pröva kultur på recept som en del i behandlingen av långtidssjukskrivna.

¬– Man ville testa nya sätt att rehabilitera människor, säger Sören Augustinsson, forskare i arbetsvetenskap, som har utvärderat satsningen.

Projektet har skett i samverkan mellan Region Skåne, Helsingborgs stad och primärvårdsenheten Capio Citykliniken Söder i Helsingborg. 24 patienter på Capio fick möjlighet att delta i projektet. De som valdes ut var långtidssjukskrivna inom diagnosgrupperna lätta och medelsvåra depressioner, stress och ångest, långvarig smärta i nacke, axlar och rygg samt generaliserad smärta. Ålderspannet sträckte sig från 29 – 62 år.

– De flesta hade en diagnos med kombinerad fysisk smärta och psykiska problem, säger Sören Augustinsson.

Påverkar självkänslan positivt

De 24 deltagarna delades upp i tre grupper. Varje grupp har deltagit i kulturaktiviteter två till tre gånger per vecka under en tioveckorsperiod. Alla träffar leddes av en kulturpedagog. Utbudet av aktiviteter var stort, exempelvis utställningar, körsång, drama, spela instrument, slöjd, slottsvandring med mera.

Deltagarna fick dock inte välja själva vad de skulle vara med på. En anledning till det var att aktiviteterna skulle vara en utmaning. På så sätt skulle deltagarna får ett nytt perspektiv på sin egen förmåga. Sören Augustinsson berättar om en grupp som skulle spela gitarr. Ingen hade spelat innan, men efter bara en halvtimme spelade de en låt tillsammans.

– De trodde aldrig att de skulle klara uppgiften, men de fick en enorm kick av att de gjorde det.

Många som varit sjukskrivna länge har fått en sämre självkänsla under sjukdomstiden. Att få en möjlighet att uppleva eller prova nya saker gav en ny syn på den egna förmågan.

– Man kan säga att deltagarna skiftade perspektiv från det sjuka till det friska, säger Sören Augustinsson.

Ökat välbefinnande gav mer ork

Att perspektivförskjutningen betydde mycket framkom i de intervjuer som gjordes med deltagarna när projektet var slut. De såg inte kultur som en medicin som kan bota sjukdomar, men aktiviteterna lockade fram ett välbefinnande och nya resurser som de kunde använda för att ta hand om kropp och psyke. De upplevde en möjlighet att få lämna sjukdomen hemma och istället känna glädje och inspiration.

– Det intressanta var att om någon försökte ta upp något som rörde sjukdomar när aktiviteterna pågick tystades den personen ned av de andra. Det var inget uttalat krav från oss att man inte fick prata om det, men i grupperna valde man själva att det skulle vara så.

De interpersonella processerna, det vill säga vad som sker mellan och inom deltagarna i gruppen, visade sig ha betydelse på flera sätt. Många av deltagarna berättar om hur de isolerat sig under sjukdomstiden. Att få möjlighet att träffa andra har därför upplevts som väldigt positivt. Sören Augstinsson beskriver det som att deltagarna fått tillgång till en social träningsarena där de fått möjlighet att bygga upp tillit och gemenskap i nya relationer.

– Många har inte haft kontakt med andra än den närmaste familjen under sjukdomstiden. Kultur på recept gav dem en möjlighet att bryta negativa rutiner.

Långsam effekt på sjukskrivningar

Enligt Sören Augustinsson har kultur på recept visat sig ge goda resultat. Framför allt för människors känsla av välbefinnande.

– Den känslan är en kraftfull resurs när en människa ska rehabilitera sig tillbaka till ett arbetsliv och liv.

För att lyckas är det flera faktorer som behöver samspela, exempelvis ett gott samarbete mellan olika myndigheter. Det är också viktigt att vara införstådd med att effekten på sjukskrivning kan vara väldigt långsam. I andra projekt där man jobbat med rehabilitering på ett icke traditionellt sätt har effekten visat sig först efter två år.

Röster från projektet kultur på recept

Anders:
– För mig har det gett väldigt mycket att få komma ut och få träffa andra människor, den sociala biten har varit jätteviktigt.
Stina:
– Våra träffar och rundgångar på Fredriksdal har varit som att öppna upp en helt ny värld. Likadant med Sofiero där har jag bara varit på konsert och suttit ute på gräsmattan framför slottet. Har aldrig gått runt och tittat, det är som jag sa tidigare den finaste medicin man kan få…. alla har vi våra sjukdomar och krämpor, men det känns som om man lämnar dem hemma och går ut med öppna ögon.
Andreas:
– Hade någon tidigare sagt till mig, du ska vi ta en runda på Sofiero så hade jag bara tittat lite snett och tänkt att ”gud människan är inte riktigt klok”. Men det var ju jättebra. Jag vet inte så mycket om kungar och är väl inte så där jätte intresserad, men det är intressant i sammanhanget på något vis så helheten har blivit bra.

Läs forskningen om projektet
Se film där bland annat deltagarna berättar om hur de upplevde kultur på recept