Kritik mot kommuners rehabilitering

Vid ett seminarium på AFA Försäkring presenterades under måndagen rapporten Arbetslivsinriktad rehabilitering. Rapporten är gjord av forskare och utredare på Inspektionen för socialförsäkringen. Den ska användas som underlag för när politikerna i socialförsäkringsutredningen ska komma med förslag hur systemen vid sjukskrivning och arbetslöshet kan bli bättre. 

Rapporten bygger bland annat på intervjuer med 25 handläggare på Försäkringskassan. I intervjuerna kommer det fram ett missnöje med kommunerna.  I rapporten står att intervjuade handläggare uppger att olika arbetsgivares benägenhet att ta ansvar för rehabiliteringsåtgärder varierar betydligt.

Stora företag bättre

Medan stora privata företag har en inställning och vilja att lösa situationen så märks det sällan i kommunerna. En konkret skillnad som försäkringshandläggare upplevt är att kommunala arbetsgivare bara diskuterar anpassning om det finns ett ledigt tillgängligt arbete, medan privata företag aktivt försöker skapa eller ordna tillfälliga jobb för den försäkrade.

Nationalekonom Per Johansson som presenterade rapporten på AFA Försäkring pekade på att man måste tolka resultaten försiktigt.

- Det är så få intervjuer att vi inte kan säga att det är så här generellt, sade han.

Anita Lundberg, ombudsman på Kommunal, som deltog i seminariet, berättar att hon känner igen sig i det handläggarna berättar.

- Det är svårare att få rehabilitering i kommuner. Många gånger tar de ett steg tillbaka när anställda behöver rehabilitering, säger hon.

Alla jobb stressiga

Kommunal har precis presenterat en rapport där över 300 medlemmar som utförsäkrats har intervjuats.  Även där kritiseras kommunerna. Av de intervjuade uppger 70 procent att de inte fått stöd och hjälp för att snabbt komma tillbaka till arbetet. Den vanligaste orsaken är att det inte har funnits några möjligheter att arbeta i ett lugnare tempo. Som en av de intervjuade uttrycker det.
”Fanns inte en chans för man måste gå för fullt hela tiden”.

En annan vanlig orsak att man inte fått anpassning är att anställningen var ett vikariat eller en timanställning. En intervjuad säger:
”Det var ett vikariat jag hade som snart gick ut så de brydde sig inte”

Av dem med fast anställning var det 20 procent som fick anpassade arbetsuppgifter, bland dem med lösa anställningar var det endast 5 procent.  En av slutsatserna i Kommunals rapport är att detta visar att de fasta anställningarna behöver öka.

I Kommunals rapport har man också frågat medlemmarna vad de anser om hjälp och stöd från Försäkringskassan, läkare och Arbetsförmedlingen.  En majoritet, 62 procent, upplever att de inte har fått tillräckligt med hjälp och stöd från Försäkringskassan för att komma tillbaka till arbetet.
- Många anser att Försäkringskassan är arroganta. De känner sig illa behandlade, säger Anita Lundberg.

Samtidigt visar socialförsäkringsutredningens rapport att handläggarna på Försäkringskassan känner sig allt mer bundna av regelverket. De måste genomföra åtgärder som de egentligen inte tycker är bra.

- Som att ta kontakt med en sjukskriven inom fem dagar fast de vet att det kan komma olägligt, om personen är på sjukhus i behandling, säger nationalekonom Per Johansson.

Handläggarna på Försäkringskassan tycker också det är svårt att följa tidsgränserna i rehabiliteringskedjan.  Det gäller särskilt tidsgränsen vid 180 dagars sjukskrivning. Handläggarna tycker att det är svårt att förklara för den sjukskrivna varför sjukskrivningen ska bedömas mot hela arbetsmarknaden och inte bara mot arbetsgivaren. Det är, enligt handläggarna, svårt att förklara varför man ska gå från en anställning till arbetslöshet, även i de fall då man hade en anställning som man upplevde som trygg.

- Handläggarna säger också att rehabiliteringskedjan har lett till mer konflikter med sjukskrivna än vad det var innan, säger Per Johansson.

Vill du läsa mer om arbetsmiljö och hälsa?

Prenumerera på suntlivs nyhetsbrev!