Kommuner som bedriver strategiskt hälsoarbete får effekter på sjukfrånvaron.
Kommuners hälsoarbete har stor effekt
Publicerat:21 oktober 2011
Författare:Louise Hertzberg
Oavsett om en kommun är fattig eller rik, stor eller liten, så kan man få ner de anställdas sjukfrånvaro genom medvetet hälsoarbete, visar ny forskning.
- På samma sätt som en enskild person kan förbättra sin hälsa, så finns det sätt att göra det för en hel organisation, säger professor emeritus Ingemar Åkerlind.
Ingemar Åkerlind, och hans kollegor vid Mälardalens högskola, har undersökt situationen i 60 slumpmässigt utvalda kommuner. De har skickat enkäter till arbetsgivarna och till personal inom vård- och omsorg, såsom vårdbiträden, undersköterskor och personliga assistenter.
Forskarna ville undersöka vad som ligger bakom stora skillnader mellan olika kommuner när det gäller personalens sjukfrånvaro. Resultatet visar att hälsoarbetet i kommunerna har stor betydelse.
- Det här har vi ju anat, och det stämmer med tidigare forskning om hur enskilda personer kan förbättra sin hälsa. Nu har vi också kunnat visa att teorierna stämmer för organisationer, säger Ingemar Åkerlind.
Bred hälsosatsning
I kommuner med en bredare och mer medveten satsning på hälsofrämjande åtgärder är medarbetarnas självskattade hälsa bättre och sjukfrånvaron lägre.
Kommunen kan påverka sjukfrånvaron både direkt och indirekt. De direkta insatserna handlar om ett brett utbud av åtgärder på hälsoområdet. Det kan vara individuell hälsobedömning, medicinsk hälsokontroll, friskvård och stödsamtal.
- Alla kommuner i enkäten har företagshälsovård, men avtalen kan vara på olika nivåer. Om man vill få ner sjukfrånvaron så räcker det inte med att bara ge anställda möjlighet att komma till företagshälsovården när de mår dåligt. Då behövs ett mer genomtänkt och målinriktat samarbete med behovsinventering och uppföljning, säger Ingemar Åkerlind.
De indirekta hälsoåtgärderna handlar om ledarskapet, att det ska vara utvecklingsinriktat. Det innefattar att medarbetarna får uppskattning för sina arbetsprestationer, att de uppmuntras att delta i viktiga beslut och att de för stöd att utveckla sina färdigheter.
- På sådana arbetsplatser upplever de anställda ett positivare klimat i arbetsenheten än på arbetsplatser som inte har detta ledarskap. De trivs också bättre i arbetsgruppen och har bättre självskattad hälsa vilket också är kopplat till lägre sjukfrånvaro, säger Ingemar Åkerlind.
Undersökningen visar också att om anställda får stöd av sin närmaste chef så upplever de mindre rollkonflikter, som att känna oförenliga krav och inte ha tillräckliga resurser för att göra ett bra jobb. De som har stöd upplever ett bättre socialt klimat, trivs bättre i arbetsgruppen, upplever bättre hälsa och har lägre sjukfrånvaro.
- Ett gott ledarskap har ju också betydelse för verksamheten i stort: Kvaliteten blir bättre i arbetet, säger Ingemar Åkerlind.
Ingemar Åkerlinds råd till kommuner som vill påverka sjukfrånvaron är att ta upp hälsofrågorna i den övergripande verksamhetsstyrningen och ge organisatoriskt stöd.
- Personalens hälsa är en strategisk fråga som ska diskuteras i ledningsgruppen, och om det behövs får man ta in konsulthjälp. Organisatoriska åtgärder kan vara att utse resurspersoner för hälsoarbetet och dra igång lokala hälsoprojekt.
Ett något förvånande resultat i forskningen är att det inte tycks spela någon roll hur många medarbetare cheferna i en kommun har ansvar för. Man kan heller inte se att kommuner med högre personaltäthet har ett bättre hälsoläge, det är snarare tvärtom.
- Det här förvånar oss. En förklaring kan vara att kommunala anställningar används för att hålla uppe sysselsättningen i dessa kommuner som har hög arbetslöshet och en hög andel äldre i befolkningen, en annan att hög sjuklighet bland personalen leder till att man behöver vara flera anställda.
Attityd kan bero på sjuklighet
I kommuner med högre personaltäthet och högre sjukfrånvaro finns det också en mer tillåtande attityd när det är acceptabelt att vara sjukskriven. Men Ingemar Åkerlind påpekar att det här är komplexa samband.
- Det har ju talats mycket om att den höga sjukfrånvaron i vissa områden, till exempel i Norrlands inland, handlar om ett attitydproblem i Norrlands inland. Men det kanske också finns en större sjuklighet i dessa områden. Resultaten visar att dessa kommuner faktiskt har högre dödlighet bland äldre kvinnor.
Arbetslösheten och den större andelen äldre i befolkningen kan innebära att unga och friska personer sökt sig bort från kommunen och att de som bor kvar har mer hälsoproblem än personer i mer expansiva kommuner.
- Det talar för att befolkningen inklusive de kommunanställda är sjukligare här, och då kanske man har större behov av ett mer tillåtande sjukförsäkringssystem.
- Kommunanställdas sjukfrånvaro påverkas alltså av i vilket område de bor. Men det viktigaste resultatet för kommunerna som arbetsgivare är att de, oberoende av detta, faktiskt kan påverka sjukfrånvaron genom ett medvetet och aktivt hälsoarbete, framhåller Ingemar Åkerlind.