Jobbstressen slår till först om flera år
Publicerat:26 februari 2010
Författare:Louise Hertzberg
Det som händer i arbetslivet och regelverket nu kan avspegla sig i fler sjuka om tre–fyra år. Det visar erfarenheterna från 90-talet, enligt stressforskaren Töres Theorell.
– Vi måste se på sjukskrivningar som en historisk process. Debatten kan inte bara utgå från nuet.
Professor emeritus Töres Theorell arbetar som vetenskaplig rådgivare på Stressforskningsinstitutet och har också varit ordförande i TCO:s expertgrupp angående sjukskrivningar. Han har länge följt utvecklingen när det gäller stressrelaterade sjukdomar och arbetslivet. En av hans slutsatser är att det tar tid innan samband kan anas.
– Från början av 90-talet fram till mitten av 00-talet ökade arbetsintensiteten. Men det är först år 2003 som arbetsrelaterade psykiska besvär är som mest förekommande, säger han.
Kris igen
Under år 2005 och 2007 blev arbetsinsiteten åter lägre. Ännu finns inte siffror för år 2009. Andelen med psykiska besvär orsakade av arbetet minskade med drygt en procent mellan 2006 och 2008. I samband med den ekonomiska nedgången är det möjligt att arbetsintensiteten har ökat, även om det troligen inte är jämförbart med förändringen på 90-talet.
– Det här är ju en mildare kris, säger Töres Theorell.
Ändå kan krisen få konsekvenser om några år när det gäller sjukskrivningar. En högre arbetsintensitet kan leda till att fler blir sjuka. Töres Theorell och hans medarbetare har följt nedskärningarna vid Örebro regionsjukhus under en tioårsperiod.
I början tycks nedskärningarna ha blivit accepterade men i slutet – efter att personalen upprepade tillfällen fått höra att man inte skulle göra fler nedskärningar – kunde man iaktta en ökande trötthet. Medicinska undersökningar ett år efter den sista nedskärningen visade på sänkta nivåer av kvinnligt könshormon (östradiol). Minskningen av hormonet försämrar skyddet mot stress.
I slutet av 90-talet och början av 2000-talet ökade de stressrelaterade psykiska sjukdomarna. Töres Theorell ser tecken som talar för att det kan bli så igen, men också sådant som talar emot.
– Det som talar för fler sjuka är som sagt den ekonomiska nedgången som har lett till en del nedskärningar igen. Sedan har det också blivit ett större tryck på sjukskrivna. De riskerar att hamna utanför både a-kassa och sjukförsäkring. Den ekonomiska stressen ökar även risken för att bli långtidssjuk.
– Det som talar mot fler sjukskrivna är att vi vet så mycket mer om stress och hur den ska hanteras.
Inte fler självmord
Om några år kan Töres Theorell och hans kollegor avläsa mer om vilka följder förändringarna kan ha fått. I den longitudinella studien, SLOSH, Swedish Longitudinal Occupational Survey of Health följer man sedan år 2006 nästan 20 000 svenskar och undersöker faktorerna arbetsmiljö, hälsa och arbetsorganisation.
Det som intresserar forskarna är inte bara andelen sjuka utan också andelen allvarliga tillstånd som kan ha samband med stress såsom självmord och hjärt- och kärlsjukdomar. Det var förvånande vid förra krisen att inte hjärtinfarkter och självmord ökade, eftersom de anses ha samband med arbetsrelaterade psykiska sjukdomar.
– Att det inte blev fler självmord kan förmodligen förklaras med självmordspreventiva program och förbättrade läkemedel mot depression. När det gäller hjärtinfarkt kan det förmodligen förklaras med att en annan riskfaktor minskade under samma tid – rökningen.
Thöres Theorell, menar att man inte än en gång kan räkna med att sådana faktorer kan mildra effekten av arbetsrelaterade sjukdomar.
– Det har inte hänt så mycket nytt, hävdar han.