Jämställd sjukskrivning på Handens vårdcentral

För att få ta del av sjukskrivningsmiljarden ska landstingen arbeta för jämställda sjukskrivningsprocesser. Det kravet har funnits i flera år. Men många landsting har saknat könsuppdelad statistik, vilket förhindrar relevanta analyser.
Nu har alla landsting förbättrat sina system och kommit igång med arbetet, enligt Ulrika Eklund, projektledare för sjukskrivningsmiljarden på Sveriges kommuner och landsting.

Det första steget är att analysera kvinnors och mäns väg genom sjukskrivningsprocessen – exempelvis väntetider, diagnoser, i vilken mån de remitteras vidare och hur dokumentationen i journaler ser ut. Därefter ska varje landsting ta fram handlingsplaner utifrån resultaten.

– Målet är en sjukskrivningsprocess där man inte gör bedömningar utifrån kön, utan utifrån individen, säger Ulrika Eklund.

SKL startade pilotprojekt

Några landsting har redan arbetat i flera år för att skapa mer jämställda sjukskrivningar. 2008 startade Sveriges kommuner och landsting pilotprojektet Jämt sjukskriven. Syftet var att undersöka om kvinnor och män behandlas olika i samband med sjukskrivning och att prova
förbättringsåtgärder. Fyra vårdcentraler deltog, däribland Handens vårdcentral i Haninge.

Åsa Ahlbom, sjukgymnast, berättar att personalen började med att göra en analys av statistik och journaler för kvinnor och män. Den visade bland annat att kvinnor har längre sjukskrivningar och dominerar inom alla diagnosgrupper. I nästan alla kvinnors journaler fanns anteckningar om familj. Det förekom sällan i männens journaler, där det däremot nästan alltid fanns uppgifter om yrke. Personalen såg också att män sällan fick diagnoser inom psykisk ohälsa, vilket väckte misstankar om underdiagnostisering.

– Män fick sällan träffa kurator, utan bedömdes oftare utifrån det fysiska, säger Åsa Ahlbom.

Personalen arbetar i team

Det första steget för att ge alla patienter tillgång till en likvärdig och allsidig bedömning var att börja arbeta i team, vilket man inte gjort tidigare. Numera träffar patienter som riskerar en långvarig sjukskrivning både läkare, sjukgymnast, arbetsterapeut och kurator, som sedan gör en samlad bedömning.

Personalen införde också standardiserade frågor, för att säkerställa att alla patienter oavsett kön blir tillfrågade om våld, alkoholkonsumtion samt såväl arbets- som familjesituation.
Åsa Ahlbom upplever att medvetenheten om betydelsen av kön har ökat bland personalen. Hon betraktar insatserna som en form av kvalitetsarbete.

– Som jag ser det handlar det om att säkerställa kvaliteten så att kvinnor och män får samma bedömning.

Åsa Ahlbom tycker att en av de viktigaste lärdomarna har varit att reflektera över sitt eget beteende och i vilken mån man gör skillnad utifrån kön.

– Det är viktigt att fråga sig själv: Skulle jag ha tänkt likadant och behandlat likadant om patienten hade varit av det motsatta könet?

Vårdcentralen Skurup, som också deltog i projektet Jämt sjukskriven, har genom Region Skåne tagit fram utbildningspaketet ”Tänk tvärtom” med kortfilmer och diskussionsfrågor. Det har nu köpts in av en majoritet av landstingen. Även Försäkringskassan har köpt in materialet och ska under året sprida det till tusentals handläggare. 

Vill du läsa mer om arbetsmiljö och hälsa?

Prenumerera på suntlivs nyhetsbrev!