Frihet i jobbet ökar arbetsförmågan

Gun Johansson har tagit fram en modell som kan användas i bedömning av hälsorisker på arbetsplatser. Modellen utgår från frågan: Vilka arbetsvillkor möter människor när de är sjuka, och hur påverkar villkoren de sjukskrivnas möjlighet att arbeta?

– Modellen har vuxit fram under lång tid. Jag började intressera mig för sjukfrånvaron i slutet av 80-talet och studerade vad det är som orsakar sjukfrånvaron och hur man ska förhålla sig till problematiken, berättar Gun Johansson.

I modellen beskrivs fem villkor som har avgörande betydelse för arbetsförmåga och motivation:

Anpassningsmöjligheter Finns det möjlighet att påverka arbetstakt, arbetsuppgifter och arbetstid – till exempel att vila en stund på jobbet eller ta ledigt på förmiddagen och jobba in tiden på kvällen?

Närvarokrav Får sjukfrånvaron negativa konsekvenser? Arbetskamraterna får mer att göra, verksamheter måste ställas in – som föreläsningar, operationer, dagisutflykter – jobbet samlas på hög så att det blir mer att göra när den sjukskrivne kommer tillbaks. Förhåller det sig så tenderar människor att arbeta trots att de är sjuka.

Frånvarokrav Förhållanden som gör att människor trots nedsatt hälsa skulle kunna gå till jobbet men som av olika anledningar upplever att de inte är önskvärda. Efter en längre tids sjukskrivning kanske personen inte längre känner sig välkommen, att han eller hon inte kan jobba i samma takt som de andra eller på andra sätt upplever att de är till besvär.

Närvaroincitament Incitament som gör att man vill gå till jobbet trots att man är sjuk, som till exempel att jobbet är roligt och stimulerande, eller att man har en stödjande arbetsgrupp. De som har roliga jobb tenderar att ha färre sjukskrivningsdagar.

Frånvaroincitament Det kan finnas förhållanden utanför jobbet som gör att personen hellre vill stanna hemma. Trots att man skulle orka gå till jobbet kanske man har fritidsaktiviteter som är roligare, eller man tar hand om släktingar och anhöriga, eller har ett husdjur.

– Det är vid frånvaroincitamenten fusket ligger och som debatteras i media. Men jag tror inte att det är en så betydelsefull faktor, de andra förhållandena tror jag är mer kraftfulla, säger Gun Johansson.

Flexibilitet minskar sjukfrånvaron

Gun Johanssons studier visar att det finns ett mycket starkt samband mellan anpassningsmöjligheter och återgång till arbetet efter sjukskrivning. De anpassningar som studerades var möjligheten att:

• göra det nödvändiga arbetet och skjuta upp resten
• minska sin arbetsinsats
• välja bland arbetsuppgifter
• få hjälp av arbetskamrater
• arbeta långsammare än vanligt
• ta längre raster, ta en promenad eller vila till exempel
• förkorta arbetsdagen, att flexa och gå hem några timmar tidigare
• gå hem och göra arbetet senare på kvällen
• arbeta utan att bli störd på arbetsplatsen
• arbeta hemifrån

Finns möjligheten att själv styra sina arbetsvillkor har det en gynnsam effekt både på korttids- och långtidssjukskrivningar, men effekten är särskilt stor vid långtidssjukskrivningar.

– På arbetsplatser där det inte fanns några anpassningsmöjligheter hade 30-40 procent återgått till arbetet efter långtidssjukskrivning. På arbetsplatser där alla tio möjligheterna fanns hade 87 procent av de långtidssjukskrivna återgått till jobbet, berättar Gun Johansson.

Skillnad i frihet är stor

Modellen förklarar också till stor del varför arbetare är mer sjukskrivna än tjänstemän. Det är hög skillnad i graden av frihet och förmåner i jobbet mellan dessa grupper.

– Man kan tolka det som att arbetares högre sjukfrånvaro dels beror på sämre hälsa, men också att de möter andra villkor i arbetet när de är sjuka än vad tjänstemän gör. När vi lade in anpassningsmöjligheter, närvarokrav och stimulans i arbetet kunde vi förklara den höga skillnaden i sjukfrånvaron.

Modellens tillämpning

Gun Johansson hoppas nu att modellen kan användas i bedömningen av patienter, det vill säga att företags- och allmänläkare tar hänsyn till vilka anpassningsmöjligheter det finns på arbetsplatsen när han eller hon sjukskriver en person. Modellen kan också fungera som en checklista vid rehabilitering. Finns det anpassningsmöjligheter? Finns det frånvarokrav?

– En person som kämpar med sin ohälsa, men som samtidigt är arbetsvillig, kanske av olika anledningar inte känner sig välkommen tillbaka på jobbet. Ibland kan det till och med vara bättre att försöka hitta ett nytt jobb. Det här är sådant vi sällan diskuterar, säger Gun Johansson.

Även vid organisationsförändringar kan listan över arbetsvillkor vara ett stöd.

– Om jag förändrar något i verksamheten kan det påverka närvarokrav och anpassningsmöjligheter. Att ge människor mer ansvar till exempel är ofta positivt, men det kan också innebära ökade närvarokrav som på sikt kan ge stora kostnader i form av sjukskrivning.

The illness flexibility model and sickness absence >> 

Vill du läsa mer om arbetsmiljö och hälsa?

Prenumerera på suntlivs nyhetsbrev!