Forskning för sundare omorganisationer

Att en person är förändringsbenägen, ses ofta som positivt. När det gäller kommuner är det mer komplicerat. Det vet Stefan Szücs som forskar om samband mellan sjukskrivningar, omorganisationer och chefskap.

Statsvetare kan förekomma i de mest skilda sammanhang. När krisen i Libyen ska göras begriplig, eller när man söker en förklaring till att kristdemokraterna tappar röster.
Statsvetaren Stefan Szücs har valt att rikta sökarljuset mot det lokala. Vad som händer när rösterna är räknade, de politiska besluten fattade och det är genomförandet av politiken som återstår.

Ökad marknadsanpassning

En viktig förändring i kommunerna är en ökad marknadsanpassning. Allt större andel av verksamheten läggs ut på entreprenad och drivs i privat regi. Detta påverkar inte bara vilket utbud som kommunens invånare erbjuds. Det kan också ha betydelse för hur kommunens anställda mår.

Stefan Szücs har i tidigare forskning sett att det finns ett samband mellan organisationsförändringar och långa sjukskrivningar i kommuner. Detta är särskilt tydligt bland landets medelstora och större kommuner. Men fenomenet kan uppstå i alla typer av organisationer, då det i huvudsak beror på vilket sätt förändringarna görs.

- Det är viktigare hur förändringarna görs än vad syftet är. Vi vet att om kommunledning och chefer är otydliga inför förändringsarbetet och personalen inte får vara delaktig, så ökar det risken för sjukskrivningar.

Forskarna tittar också på samverkanslösningar, som att kommunen samarbetar med andra kommuner och den övriga offentliga sektorn, t.ex. med Försäkringskassan. 

- Vi har sett att kommuner med minskande problem med långa sjukskrivningar och nya förtidspensioneringar infört olika typer av samverkanslösningar i syfte att minska de långa sjuskrivningarna.

De tidigare resultaten bygger bl.a. på enkätsvar från två undersökningstillfällen, 2004 och 2008.

- Vi ska gå ut med frågor igen år 2012. Genom projektet blir det för första gången möjligt att studera organisatoriska trender i kommunerna när det gäller större omorganisationer, införandet av nya organisationsformer och innovation, genom att vi får tre mättillfällen. Det ska bli väldigt spännande att se resultaten.

Kommunerna ändrar sig

Stefan Szücs tycker att arbetet blir extra meningsfullt när man också kan se att kommuner kan förändra sitt agerande.

- Det finns kommuner som mellan år 2004 och 2008 har blivit försiktigare med organisationsförändringar eller satsat på olika åtgärder för ökad delaktighet från personalens sida. Där kan vi också se att de långa sjukskrivningarna gått ned.

Samtidigt kan kommuner komma att genomföra organisationsförändringar på grund av lagstiftning.

- År 2009 infördes lagen om valfrihetssystem, LOV, och den gör att kommunerna kan förändras till att bli mer marknadsanpassade.

I den nya undersökningen 2012 räknar forskarna med att exempelvis LOV har ökat marknadsanpassningen. Genom att samla data om organisationsförändringarna över tid kan forskarna studera vilka följder det får.

- Det kan exempelvis användas för att jämföra kommuner med mycket marknadsanpassning och de som har mindre av det.

I den forskning som Stefan Szücs arbetar med nu tittar man också på det kommunala chefskapets betydelse i dessa sammanhang.

- Det handlar bland annat om vilket stöd chefer har från högsta ledningen och vad man har för handlingsstrategier som chef.  

Under våren 2012 räknar Stefan Szücs med att kunna presentera en del resultat. Resultat som han hoppas också kan leda till att kommunerna får vägledning i hur de bäst tar hand om sin personal genom ett gott chefskap och ledning vid större omorganisationer och förändringsarbeten.

 

Fotnot: 
Forskningen genomförs inom ramen för forskningsprojektet Organisatoriska vägar till hälsa: Långsiktigt hållbart förändringsarbete och chefskap i kommuner. I forskargruppen ingår också professorna Lotta Dellve och Annika Härenstam samt doktoranden Lisa Björk, alla verksamma vid Göteborgs universitet.