Forskarelit formar framtidens rehabilitering
Publicerat:11 mars 2010
Författare:Louise Hertzberg
Åke Nygren, ordförande i regeringens rehabiliteringsråd, anser att det behövs mer kunskap om varför tiotusentals människor har varit sjukskrivna i åratal.
– Genom att ta reda på varför de varit sjukskrivna så länge och vad de har fått för vård kan vi undvika att det händer igen, säger han.
Regeringen har tillsatt ett Rehabiliteringsråd som ska komma med förslag och idéer för att förbättra rehabiliteringen av sjukskrivna. Rådet leds av professor emeritus Åke Nygren som forskat kring rehabilitering sedan 1988. Han berättar att hans nuvarande uppdrag påminner om hur han en gång arbetade med trafikskadade.
– Först var vi bara intresserade av dem som just råkat ut för trafikolyckor. Sedan ville jag istället undersöka hur det var flera år efter olyckan. Först var det skepsis mot det, men det gav väldigt mycket att se det långa perspektivet.
Saknas riktlinjer
Nu vill han på motsvarande sätt få information om verkligheten för dem som har varit sjukskrivna mer än 900 dagar och blivit utförsäkrade. De nya reglerna berör en stor mängd människor. Vid årsskiftet var det cirka 15 000 människor som blev utförsäkrade. Enligt Försäkringskassans prognos kommer det under året att bli nästan 40 000 tusen fler.
Åke Nygren ser uppdraget både som en möjlighet att göra rehabiliteringen mer effektiv, men också mer etisk.
– När det gäller cancer exempelvis vet vi att 50 procent botas. Vi behöver se över hur rehabiliteringen kan förbättras. Men det behövs också riktlinjer för när det är etiskt att kräva att människor ska börja arbeta igen. Det är inte rimligt att göra det när det handlar om svår cancer, säger Åke Nygren.
I rehabiliteringsrådet finns en rad superexperter, som Åke Nygren kallar dem. En av dem är Roger Henriksson som är professor i onkologi. Han kommer att, tillsammans med sina 27 doktorander, se på villkor och rehabilitering för cancersjuka.
Ser över kedjan
På motsvarande sätt kommer de andra experterna, tillsammans med sina doktorander, att komma med förslag för hur rehabiliteringen ska bli bättre. I rådet finns experter inom rehabilitering, arbetsterapi, beteendevetenskap, reumatologi, personskadeprevention, arbets- och miljömedicin, sjukgymnastik och psykiatri.
– Vi kommer att titta på hela kedjan. Det förebyggande arbetet, det första besöket hos vårdcentralen och situationen och rehabiliteringen för den som är långtidssjukskriven, säger Åke Nygren.
För att arbetet inte ska bli övermäktigt är det några diagnoser som särskilt kommer att studeras.
– Det handlar om smärta i rörelseorganen, utmattningssyndrom och annan stressrelaterad psykisk ohälsa, neurologiska skador som stroke, där vi vet att många kan komma tillbaka till jobbet, och cancer , säger Åke Nygren.
– Vi kommer också att titta på hjärt- och kärlsjukdomar och reumatoid artrit (ledgångsreumatism) där vi vet att många klarar att arbeta halvtid men sedan har de behov av att vila.
Bevisad effekt
I uppdraget från regeringen läggs det väldigt stor vikt vid att den rehabilitering som erbjuds har evidens. Det vill säga att det är vetenskapligt visat att den har effekt. Åke Nygren tror att kraven på evidens är en reaktion på en tidigare kritiserad rehabiliteringssatsning.
– 1989 när Försäkringskassan fick möjlighet att köpa rehabiliteringstjänster så var mottot: Låt tusen blommar blomma. Det ledde till att man köpte in allt möjligt som man inte visste om det hade någon effekt. Nu ställs krav på evidens och så stödjer man också forskning med 100 miljoner. Men samtidigt är det ju viktigt att det görs försök med sådant som man ännu inte har forskningsresultat ifrån, men som har god potential.