Företagsläkarna blir färre

Medelåldern bland företagsläkare är hög och under de närmsta åren kommer många att gå i pension. Samtidigt saknas långsiktiga lösningar på hur nya företagsläkare ska utbildas. Det riskerar att leda till sämre kvalitet i företagshälsovården.

Företagshälsovården har en viktig roll i att förebygga ohälsa och skapa en bra arbetsmiljö. Tack vare sin kännedom om arbetsplatserna kan företagsläkare ge råd utifrån patientens arbetssituation och därmed förebygga långa sjukskrivningar. Det kan bidra till att fler kan jobba mer och längre.

Tidigare ansvarade Arbetslivsinstitutet för utbildningen av företagsläkare. Läkare som redan hade specialistkompetens och arbetade inom företagshälsovården kunde då gå en utbildning på nio veckor förlagd under 1,5 års tid. När Arbetslivsinstitutet lades ner 2007 drevs utbildningen vidare under en övergångstid. Men när den sista kullen blir klar i år finns ingen permanent lösning på hur nya företagsläkare ska utbildas.

– Om jag ska vara riktigt ärlig tror jag inte att regeringen hade någon tanke om hur detta skulle lösas, säger Lars Hjalmarson, vd på Föreningen svensk företagshälsovård.

Brist på företagsläkare redan nu

Medelåldern bland företagsläkare är hög, vilket har att göra med att många kommit in i yrket först i 40-50-årsåldern. Under de närmaste åren beräknas 50-60 läkare per år gå i pension, enligt Lars Hjalmarson. Det kommer få tydliga följder i en yrkeskår som bara består av cirka 600 läkare.

- Det är brist på utbildade företagsläkare redan nu.
När det gäller andra specialistutbildningar för läkare ansvarar landstingen för att erbjuda så kallade ST-tjänster. Men företagsläkare skiljer sig genom att de nästan uteslutande arbetar inom privat sektor. Det gör att landstingen inte är intresserade av att betala för deras utbildning. Inte heller företagen vill stå för finansieringen. Skälet är att en specialistutbildning tar fem år och kräver långa perioder av praktik på sjukhusavdelningar för exempelvis internmedicin och psykiatri.

– Det fungerar inte att anställa någon om du sedan inte ser röken av den personen på flera år fast du står för lönen, säger Lars Hjalmarson.

Försöksverksamhet till hösten

När Arbetslivsinstitutet lades ned tillsatte regeringen den så kallade Företagshälsovårdsdelegationen. Den fick i uppdrag att samordna nya utbildningar för personal inom företagshälsovården. För yrkesgrupperna sjuksköterskor, sjukgymnaster, beteendevetare och arbetsmiljöingenjörer finns nu vidareutbildningar på fem universitet. Men för läkare har det gått trögt. Till hösten planerar Företagshälsovårdsdelegationen en försöksverksamhet som ska löpa under två år.

Landets sju kliniker för arbets- och miljömedicin kommer då att erbjuda utbildningsplatser för läkare som redan arbetar inom företagshälsovården. För att deras arbetsgivare inte ska drabbas kommer staten att kompensera företagen för delar av lönekostnaderna under den tid läkarna gör praktik på klinikerna. Men utbildningen har begränsningar. Troligen kommer det bara gå att få fram cirka 30 platser. Och bara de som redan har en specialistutbildning kan antas.

Resurser för forskning

Eva Lehndal, huvudsekreterare vid Företagshälsovårdsdelegationen, beklagar att man ännu inte hittat en långsiktig lösning på hur tillgången på företagsläkare ska säkras. Samtidigt framhåller hon fördelarna med systemskiftet. Det innebär att utbildningarna inom företagshälsovård integreras i det vanliga utbildningssystemet.

Samtidigt har staten för första gången avsatt resurser för forskning: Dels i form av två forskningsprogram, dels genom att landets första professur i företagshälsovård har tillsatts. Det kommer öka möjligheterna att utvärdera företagshälsovårdens betydelse och att bedöma vilka metoder som fungerar.
- Det blir ett helt annat fokus på att man kan se det som ett kunskapsområde. Det tror jag kan betyda mycket för att stärka företagshälsovården, säger Eva Lehndal.