Friskare med jämställdhetKrokom tog på genusglasögonen

För att skapa ett friskare arbetsliv måste man uppmärksamma kvinnors och mäns olika villkor. Det säger Agneta Sunder, projektledare i Krokoms kommun  för  ”Pilotmodell för företagshälsovård i Jämtlands län”, ett projekt som har bidragit till att kommunen fått ned de höga sjuktalen och minskat könsskillnaderna i sjukfrånvaron.

Jämtländska Krokom är en liten kommun, drygt 14 000 personer bor här. Ändå är Agneta Sunder säker på att det som händer i denna lilla ort också avspeglar hur situationen är i andra delar av Sverige.

- För att vi ska få ned sjukskrivningarna, måste vi hela tiden problematisera frågan om genus. Det gör man inte på riksplanet idag, och det är olyckligt.

Genusglasögon

I Krokom insåg man att ”genusglasögonen måste på” när en kartläggning år 2007 visade på stora könsskillnader: Det var dubbelt så hög sjukfrånvaro bland kvinnorna jämfört med männen. Trots att det var mycket fler sjukskrivna kvinnor så var det procentuellt fler män som fick delta i det påkostade rehabiliteringsprogrammet på Föllingekliniken.

Kommunens arbetsmiljökonsult, som ska ge stöd och rådgivning till chefer i rehabilitering, anlitades i betydligt större omfattning för långtidssjukskrivna män än för kvinnor.

- För oss alla blev det här en aha-upplevelse. Vi var inte alls medvetna om skillnaden.

Nu har Krokom i två år arbetat mycket systematiskt med genusperspektiv på företagshälsovård. Det har gått som en röd tråd genom det ESF-projekt som man har genomfört.

Programmet som startade år 2009 har precis blivit klart, hösten 2011. Målen i programmet är uppnådda. Sjukskrivningstalen har gått ned, och Krokom har också lyckats minska korttidsfrånvaron, till skillnad mot många andra kommuner. Könsskillnaderna har också minskat enligt målen. Nu är andelen sjukskrivna kvinnor 3 procent högre än männen.

Projektet har bestått av tre olika program som berör området hälsa och arbetsliv, rehabiliteringsprogram, rehabiliteringsomställningsprogram och ledarstödsprogram. Utbildning och utveckling av rollen som hälsoombud har också ingått.

- I alla delarna har vi haft med genusperspektivet. Vi har bland annat diskuterat samhällssyn, tittat på härskartekniker och hur medarbetare bemöts utifrån kön, berättar Agneta Sunder.

- Det som det handlar om är att hela tiden problematisera kring hur män och kvinnor behandlas, att ha en medvetenhet om det. Tappar man det så är risken att skillnaderna mellan könen återkommer, säger hon.

Krav på leverantörer

Agneta Sunder och hennes kollegor har också ställt krav på att de företag som levererar chefs- och rehabiliteringsprogram till kommunen ska ha jämställdhetskompetens. Ett företag som förlorade upphandlingen vände sig till domstol för att få prövat om det gick att använda detta kriterium. Krokoms kommun vann.

- Det vi har lärt oss är att man inte bara kan gå på vad leverantörerna skriver i sina anbud. Ett företag hade en vag skrivning om jämställdhet, men var nyfikna och intresserade. Det visade sig att de var mycket bättre än det företag som hade formulerat sig på ett sätt som vi tyckte var godkänt, men som sedan inte kunde levererade det vi önskade.

Slutsatsen som man dragit är man måste intervjua potentiella leverantörer för att se vad som finns bakom de fina orden.

- Vi har också kommit fram till att vi inte bara kan ta de företag som har lägsta priset, vi måste gå på kvalitet, säger Agneta Sunder.

I ESF-projektet har de också prövat och utvärderat en ny roll som företagshälsovårdssamordnare, som bland annat innebär att leda  trepartssamtal mellan chef och medarbetare både vid sjukskrivning och i förebyggande syfte. Rollen har visat sig vara viktig men kommer fortsättningsvis att finnas i den externa företagshälsovården som Krokom nu ska upphandla. Kommunen kommer också att fortsätta att ställa krav på  genusperspektiv i upphandlingen. Detta blir ett sätt att låta pilotprojektet gå över till ordinarie verksamhet.