Få vågar fråga om drickande

Det finns ett samband mellan alkoholproblem och sjukfrånvaro, ändå drar sig vårdpersonal för att fråga patienter om deras drickande.
– Många känner felaktigt krav på sig att de måste bota patienten, säger Fredrik Spak överläkare och docent i socialmedicin. 

Knutet till Socialdepartementet finns ett socialt råd med forskare och experter som bistår regeringen med kunskap. Sociala rådet har nyligen låtit göra en översikt av kunskaper kring sjukfrånvaro och alkohol. I översikten kom det fram att alkoholproblem ökar risken att bli sjukskriven.

En av slutsatserna i kunskapsöversikten är att vårdpersonal måste bli bättre på att fråga patienter om deras alkoholvanor. I två omfattande enkätstudie bland svenska läkare fann man att frågor om patienternas alkoholkonsumtion var den livsstilfråga som läkare ansåg sig minst kompetenta att ta upp.  Det var en mindre del 20 procent, som uppgav att de alltid frågar sina patienter hur mycket alkohol de dricker.

– I dag finns lika goda möjligheter att behandla alkoholmissbruk som andra kroniska sjukdomar. Då är det viktigt att läkare tar upp detta med sina patienter, säger Fredrik Spak. 

Fredrik Spak, som själv är läkare, menar att många inom vården har höga krav på sig själva att de ska kunna bota patienten. Det är en av förklaringarna till att de inte vill ställa frågor om alkohol.

– Om du skriver ut ett recept till en patient så kan du känna att du har botat. Om du tar upp någons vanor kan du ju inte styra över vad patienten gör hemma.

Måste inte bota

Fredrik Spak säger att vårdpersonal måste slut tänka i termer av bota.

– Bota är ute. Det handlar istället om att erbjuda patienten goda behandlingsalternativ, sedan måste patienten själv ta ställning och agera. Ett sådant förhållningssätt från personalen minskar trycket att ”lyckas” och kan sannolikt leda till fler försöker ta upp frågan om alkohol.

För att vårdpersonalen ska bli bättre på dessa frågor behöver också utbildningen inom hälso- och sjukvården förbättras, menar Fredrik Spak.

– Den är urusel. Trots att alkohol är en av de vanligaste orsakerna till sjukdom så är undervisningen bara en vecka på läkarutbildningen, på vissa orter.

Fredrik Spak säger att det finns mycket att göra som man vet kan ha positiv effekt, exempelvis att utbilda personal att arbeta med så kallade motiverade samtal . Det kan också finnas anledning att jobba med attityder.

– En undersökning visade att det var vanligare att kvinnor som var högkonsumenter fick rådet att helt sluta dricka än män i samma situation. Det handlar nog om föreställningen att en riktig man ska kunna ta sig ett järn, säger Fredrik Spak, som tycker att fler män skulle ha fått samma råd som kvinnorna.

Trots att det finns tydliga samband mellan alkohol och en rad sjukdomar så finns det bara vetenskapligt stöd för att personer med alkoholproblem har högre risk för sjukskrivning. Däremot finns inte vetenskapligt stöd för att det finns någon skillnad i sjukskrivning om man bara tittar på konsumtion av alkohol. Man kan inte säga att de som konsumerar mycket har mer sjukskrivning än de som konsumerar lite. 

– En förklaring kan vara att det tar lång tid innan hög alkoholkonsumtion leder till sjukdom. När väl en person är sjuk är det inte heller säkert att det kopplas till alkoholkonsumtionen, säger Fredrik Spak.