Erfarna läkare sjukskriver mer

Sannolikheten att bli sjukskriven är större för patienter som möter läkare med många år i yrket eller läkare som jobbar deltid. Det visar en färsk avhandling.

I idealvärlden blir beslutet om att sjukskriva eller ej detsamma oavsett vilken läkare man går till. Men så är det inte i praktiken, visar Gunilla Norrméns avhandling.

– Det är klart att vi ska sträva efter en så likvärdig bedömning som möjligt. Men det går inte att komma ifrån att så länge det är människor som gör bedömningarna så blir det skillnader.

Gunilla Norrmén är själv distriktsläkare och leder regelbundet kurser i sjukskrivningfrågor för läkare. Hon märker att många läkare tycker att sjukskrivningsfrågor är svåra, inte minst vad gäller bedömningen av patientens arbetsförmåga.

–  Vi kan bedöma funktionsförmåga, men vi kan nästan aldrig se patientens arbetssituation. Så vi är inga bra bedömare av arbetsförmåga.

Tid i yrket spelar in

Avhandlingen baseras på enkätmaterial från 67 allmänläkare och 642 patienter i Örebro län. Svaren har samlats in när patienterna sökt för en åkomma för första gången, och alltså inte är sjukskrivna sedan tidigare.

Studien ger inga svar på vilka beslut som är mer riktiga än andra, påpekar Gunilla Norrmén. Men den visar på några faktorer som påverkar sannolikheten att läkaren beslutar att sjukskriva patienten.

En sådan faktor är läkarens tid i yrket. Erfarna allmänläkare har en större tendens att sjukskriva, medan yngre läkare verkar vara mer försiktiga med att använda sjukskrivningsinstrumentet. En tänkbar förklaring till det kan enligt Gunilla Norrmén vara att yngre läkare håller sig mer till regelverket medan de med längre tid i yrket litar mer till sin erfarenhet.

En slutsats som förvånade forskaren är att deltidsarbetande läkare verkar sjukskriva sina patienter oftare än dem som jobbar heltid. Det kan bero på att de har valt att gå ner i arbetstid för att de upplever någon form av press i sina liv, resonerar Gunilla Norrmén. Därmed har de kanske större inlevelse i och förståelse för patientens situation.

Resultaten måste dock tolkas försiktigt, påpekar hon, eftersom bara 12 av de 67 läkare som ingick i studien arbetade deltid.

Patientens bedömning styr

När faktorer som hade att göra med både patienten och läkaren vägdes samman visade det sig att patientens egen bedömning av nedsatt arbetsförmåga hade störst betydelse för beslutet att sjukskriva.

Det kan tolkas på två sätt – antingen som att patienten själv bestämmer huruvida den ska bli sjukskriven, eller som att patienten är bra på att värdera sin arbetsförmåga. Gunilla Norrmén lutar mer åt den senare tolkningen, framförallt eftersom läkarens och patientens bedömning av arbetsförmågan ofta sammanföll.

– Jag tycker att det är riktigt att patientens egen bedömning tillmäts stor betydelse. Doktorns uppgift är ju just att värdera om den är rimlig eller inte.

Visst förekommer det att patientens bedömning inte överensstämmer med vad som är bäst för den egna hälsan. Men om patientens och läkarens bedömningar går isär är det nog oftare vid långa sjukskrivningar, tror Gunilla Norrmén.

Mer sjukskrivning vid oklara symptom

I de fall då läkaren bedömde att patienten hade en kroppslig sjukdom minskade sannolikheten för sjukskrivning. Det kan tyckas paradoxalt, men Gunilla Norrmén tror att en förklaring är att kroppsliga sjukdomar är lättare att identifiera än icke kroppsliga.

När det saknas objektiva sjukdomstecken ökar sannolikheten för att läkaren delar patientens negativa syn på arbetsförmågan.

Gunilla Norrmén hoppas att hennes avhandling kommer att användas som underlag för reflektion och diskussion bland läkare. Hon önskar också att det utvecklas bättre metoder för att bedöma funktions- och arbetsförmåga.

På så sätt kan läkares möjligheter att göra en korrekt bedömning öka – så att patienter varken sjukskrivs i onödan eller tvingas arbeta även om det gör dem sjukare.