Åtgärder mot sjukskrivningar kan öka ohälsa
Publicerat:25 augusti 2009
Författare:Michael Nyhaga
Att gå till jobbet fast man känner att man borde stanna hemma kan leda till ohälsa och långtidssjukskrivningar. Insatser mot sjukskrivningar kan därför få oönskad effekt.
Att vara på jobbet fast man egentligen borde vara sjukskriven är en riskfaktor inte bara för ohälsa utan också för långtidssjukskrivning.
Sjuknärvaro kan alltså läggas till listan av andra arbetsrelaterade riskfaktorer som stress, dålig sömn och skiftarbete. Det har forskare vid Karolinska Institutet visat i två nya studier.
– Men det är viktigt att lägga till att det handlar om upprepad sjuknärvaro. Enstaka sjuknärvaro behöver inte spela någon roll, säger Gunnar Bergström, docent vid institutionen för folkhälsovetenskap och en av forskarna bakom de två studierna.
Rätt åtgärder viktiga
Forskningen bygger på flera års studier, med framför allt anställda inom kommuner och landsting. Den ena studien, med drygt 6 000 deltagare, visade att de som varit sjuknärvarande mer än fem gånger under ett års tid hade en ökad risk att bli långtidssjukskrivna de följande åren.
Det gällde oavsett vilken hälsa man hade, tidigare sjukskrivningar eller livsstil.
Resultatet från den andra studien, med nästan 10 000 deltagare, blev att de deltagare som gått till jobbet fast de känt sig sjuka hade sämre hälsa såväl ett och ett halvt som tre år efter sjuknärvaron. Enligt forskarna bakom studien är det första gången man lyckats visa att sjuknärvaro är en oberoende riskfaktor för försämrat hälsotillstånd.
En konsekvens av studierna är att det är viktigt att arbeta mot sjukfrånvaro på rätt sätt.
– Det är bra att sänka sjukskrivningarna om man gör det så att sjuknärvaron också går ner. Om man riskerar att höja sjuknärvaron kan fler bli sjukskrivna på sikt, säger Gunnar Bergström.
– Det är viktigt att jobba mot att förbättra hälsan, då har man en grund för att minska både sjukfrånvaron och sjuknärvaron.
Karensdagar kan ha negativ effekt
Att arbetsgivaren kallar in dem som haft upprepad sjukfrånvaro för särskilda samtal kan höja sjuknärvaron, om det inte görs på rätt sätt. Karensdagar och sänkta ersättningsnivåer i sjukförsäkringen kan också göra att folk går till jobbet fast de inte borde.
Samtidigt har tidigare forskning visat att sjukskrivning kan orsaka senare sjukskrivningar, vilket verkar tala emot KI-forskarnas resultat.
– Det är inte självklart att sjuknärvaro är negativt för alla, man behöver gå vidare och titta på vilka det är dåligt för. Man kan inte vara alltför kategorisk, det vi visat är att sjuknärvaro är en viktig faktor att ta hänsyn till, säger Gunnar Bergström.
Forskarna på KI hoppas kunna gå vidare och undersöka hur sjuknärvaro och sjukfrånvaro kan vägas samman som ohälsomått i organisationer. De vill också studera sjuknärvarons konsekvenser för olika sjukdomar som ryggont eller psykiska sjukdomstillstånd.