Rehabilitering med tveksam effekt
Publicerat:16 september 2010
Författare:Cecilia Elander
De flesta metoder som används för att hjälpa sjukskrivna tillbaka i arbete saknar vetenskaplig grund. Det visar en studie från Uppsala Universitet.
Studien är en litteraturstudie av all forskning som har gjorts, både i Sverige och utomlands, om återgång i arbete efter sjukskrivning. Forskargruppen valde att fokusera på sjukdomar i rörelseorganen och lättare psykisk ohälsa eftersom det är de vanligaste sjukskrivningsdiagnoserna i Sverige. Sammanlagt hittades drygt 2 600 artiklar som rör området. Av dem granskades 79 artiklar som ansågs vara av tillräckligt hög kvalitet.
Syftet med studien var att genom en grundlig vetenskaplig litteraturöversikt ta reda på vad som bevisligen främjar återgång i arbete efter sjukskrivning. Fokus låg på effekten av rehabilitering, samt effekten av förhållanden i arbetsmiljön.
Motstridiga resultat
Den forskning man har gått igenom omfattar en mängd olika åtgärder. Men litteraturgenomgången visar att de flesta av dessa inte har kunnat bevisas ha någon effekt eller att resultat från olika studier är motstridiga.
– Resultatet visar att det är långt ifrån klarlagt vad som bevisligen är effektiva insatser för att hjälpa sjuskrivna att lyckas återgå i arbete, säger Eva Vingård som har hållit i studien.
Insatser som visade motstridiga resultat för rörelseorganen är exempelvis manuell terapi, råd om att vara aktiv vid akuta besvär i rörelseorganen och kombination av olika behandlingar som exempelvis sjukgymnastik och psykologisk hjälp som kognitiv beteendeterapi. När det gäller stöd på arbetsplatsen fanns ett visst stöd för att insatser där man aktiverar den sjukskrivne och andra på arbetsplatsen medför att det sjukskrivne snabbare återgår i arbete. Men inte heller här är resultaten är entydiga.
– Det är mycket möjligt att de här metoderna fungerar, men poängen är att man inte kunnat visa några statistiskt säkerställda effekter. Det innebär att många insatser används i blindo, säger Eva Vingård.
Det finns bevisat effektiva insatser
Vissa metoder gick det inte att dra några slutsatser om eftersom det fanns för få studier av tillräckligt hög kvalitet. Andra insatser fann man inget belägg alls för att de skulle ha någon effekt. Ryggskolor, där sjukskrivna i grupp får kunskap om ryggen, eller informationsbroschyrer som skickas med post är några exempel, liksom betydelsen av att titta över arbetsorganisationen. När det gällde insatser vid lättare psykisk ohälsa fann man inget entydigt stöd för att några typer av behandlingsmetoder kan bevisas ha någon effekt.
Men litteraturstudien visade att det finns några insatser som bevisligen är bra. Att anpassa arbetet efter individens behov, ergonomisk rådgivning på arbetsplatsen, samt en god kontakt mellan behandlande läkare och arbetsplatsen är några av de metoder som visade sig ha otvetydig vetenskaplig grund. Man fann också stöd för att koordinerade insatser och strukturerade arbetssätt minskar tiden till återgång i arbete för personer med besvär i rörelseorganen.
Mer forskning behövs
Forskargruppen menar att sjukskrivning ofta handlar om att balansen mellan krav och kapacitet har varit felaktig. Då gäller det att sätta in åtgärder för att individen ska kunna återfå balansen, exempelvis anpassa kraven på arbetsplatsen eller sätta in kapacitetsstärkande åtgärder.
– Att hjälpa sjukskrivna tillbaka är komplicerat och forskningen är relativt begränsad när det gäller arbetslivsinriktad rehabilitering. Det är väldigt svårt att bedriva forskning om det här eftersom det är olika förutsättningar på arbetsmarknader och försäkringssystem i olika länder, samt olika diagnoser.
Man har sällan kopplat forskning eller utvärderingsuppdrag till de åtgärder och reformer som samhället har gjort på området i Sverige.
– Det var inte förrän rehabiliteringsgarantin infördes som man gjorde det. Nu pågår ett stort utvärderingsarbete, men det är inte klart än, säger Eva Vingård.
Hon menar att det behövs fler gedigna studier inom området, eftersom mycket av det som gjorts varit i för liten skala eller har haft andra svagheter.
– Förvånansvärt få studier har på ett vetenskapligt korrekt sätt undersökt insatser och arbetplatsfaktorer när det gäller återgång i arbete. Det finns säkert fler åtgärder som har god effekt, men de har inte kunnat beläggas vetenskapligt, säger Eva Vingård.