Hur man har det på jobbet påverkar sjukfrånvaron
Publicerat:30 januari 2012
Författare:Åsa Bolmstedt
Stressig arbetssituation, liten kontroll över arbetstiden och svagt stöd från chefer och kollegor. Det utmärkte en hemtjänst med hög sjukfrånvaro. I en annan grupp med god arbetsmiljö var sjukfrånvaron ovanligt låg.
Arbetsbördan är rimlig med tid för fikarast och kontinuerliga möten där eventuella problem diskuteras och lyfts från den enskilda medarbetaren till gruppnivå. Personalen har kontroll över schemaläggning och planering av arbetsdagen, och de svåraste uppgifterna fördelas jämt i gruppen. Kollegorna hjälper varandra och chefens stöd upplevs som stort. På den här hemtjänsten i en mellanstor stad i Sverige är sjukfrånvaron låg, sex procent.
Men i en annan liknande stad jobbar personalen i hemtjänsten under andra villkor. Där är arbetet stressigt, det finns ingen tid för paus eller reflektion och personalen har inte kontroll över arbetsdagen, utan schemat läggs av en speciell grupp och många upplever att det blir orättvist. Stödet kollegor emellan upplevs som bristfälligt, det finns ingen tid för gemensamma möten och chefer har kommit och gått de senaste åren. Sjukfrånvaron är hög, knappt 15 procent.
När Linda Nokkoudenmäki i sin d-uppsats i psykologi vid Mälardalens högskola jämförde de två hemtjänsterna så blev det uppenbart att arbetsmiljön och arbetsvillkoren påverkar sjukfrånvaron.
– Det var intressant att det var så tydliga skillnader i gruppernas arbetsvillkor. Hemtjänsten med låg frånvaro hade en mycket mindre stressad tillvaro än den med hög frånvaro, säger Linda Nokkoudenmäki.
Jagade att hålla ned sjukfrånvaron
På hemtjänsten med låg sjukfrånvaro tyckte inte personalen att det var något problem att vara sjuk. Eftersom det fanns luft i schemat hann den övriga personalen ofta med även den sjukes uppgifter. Hann de inte det kallade man genast in en vikarie. Men på hemtjänsten där många var sjuka sågs sjukfrånvaro som ett stort problem. De hade ständigt dåligt samvete för att kollegorna fick jobba ”ihjäl sig” när någon var borta, särskilt som de visste att man aldrig kallade in vikarie första dagen.
Dessutom kände de sig jagade av arbetsgivarens åtgärder för att minska sjukfrånvaron. Redan första dagen som sjuka måste de ringa en sjuksköterska för att få råd om hur de skulle bli friska så snabbt som möjligt. Efter fyra sjuktillfällen kallades de till ett möte med chefen för att diskutera situationen, något som flera var lite rädda för.
– Då kan det lätt bli så att man går till jobbet fast man är sjuk. Sjukfrånvaro är ett komplext problem. Om man inte också tittar på arbetsmiljön, arbetsvillkoren och sjuknärvarons betydelse så finns en risk att det blir en hetsjakt på medarbetarna, säger Linda Nokkoudenmäki.
Anpassade arbetsuppgifter fördel
Även på hemtjänsten med god arbetsmiljö berättade personalen att de gick ibland gick till jobbet fast de var sjuka. Men här sågs det som en fördel att kunna göra det. Det var nämligen möjligt att få lättare arbetsuppgifter när arbetskapaciteten inte var på topp. Den som var krasslig kunde till exempel få slippa besöken med de tyngsta lyften eller köra tvättbilen den dagen. På så sätt kunde man komma igång och jobba snabbare efter att ha varit sjuk eller slippa sjukskriva sig helt.
– Att var på jobbet när man inte är helt frisk verkar upplevas olika beroende på om det baseras på ett krav eller ses som en möjlighet. Tidigare har forskning visat att om man arbetar fast man är sjuk så brukar det leda till sämre hälsa och mer sjukfrånvaro längre fram. Men om det går att anpassa arbetet till vad man orkar den dagen och man kan jobba utan att känna sig utsliten är det kanske inte skadligt för hälsan. Det vore intressant att undersöka närmare, säger Linda Nokkoudenmäki.
Ann Georgsson, som är ombudsman på arbetslivsutvecklingsenheten på Kommunal, tycker att studiens resultat stämmer exakt med den bild hon har av arbetsvillkorens betydelse för sjukfrånvaron.
– Jag är helt övertygad om att det hänger ihop. Det handlar om förutsättningar för att göra ett gott arbete. Om man har bemannat rätt, har kollegor som bryr sig, tar tag i de problem som kommer upp och har en engagerad chef som lyssnar så växer en yrkesstolthet fram och man mår bra. Men har man inte bra arbetsvillkor så sliter man i stället ner folk och till slut mår de dåligt. Det gäller inte minst den psykosociala arbetsmiljön, säger hon.
Billigare att ha god bemanning
Att inte satsa på goda arbetsvillkor kan vara dumsnålt. Ann Georgsson menar att i stället för att försöka minska sjukfrånvaron genom åtgärder gentemot medarbetarna så behöver man sätta fokus på hela verksamheten. Göra en nulägesanalys för att ta reda på vad man har för problem på arbetsplatsen och ta sig tid att hitta större lösningar.
– Det finns forskning om bemanningsekonomi som visar att det är billigare i längden att ha en god bemanning och goda arbetsvillkor, än att dras med kostnader för en hög sjukfrånvaro. Bara att lägga tid på att leta upp vikarier, ringa in dem, introducera dem i verksamheten kostar pengar och påverkar dessutom kvaliteten i vården, säger Ann Georgsson.