De flesta av de kvinnor som söker livränta arbetar inom vård och omsorg. Smärta i rygg, nacke och axlar är en vanlig orsak till sjukskrivning. Men det är svårt att bevisa att de besvären är jobbrelaterade.
Bild: Cecilia Elander
Arbetsskadeförsäkringen orättvis mot kvinnor
Publicerat:14 november 2011
Författare:Åsa Hammar
Kvinnor har svårare att få livränta för arbetsskada som har orsakats av sjukdom. Skillnaderna består trots att en lagändring gjordes år 2002 för att mjuka upp reglerna till förmån för kvinnor. Det visar en granskning som gjorts av Inspektionen för socialförsäkring.
Bild: Cecilia Elander- Försäkringskassan ska göra en helhetsbedömning av de besvär som den sökande har. Men de gör ingen sådan bedömning, säger Malin Josephson från Inspektionen för socialförsäkringen.
Inspektionen har skrivit en rapport som presenterades på ett seminarium på AFA Försäkring den 9 november. I rapporten granskar de hur Försäkringskassan hanterar ansökningar om livränta på grund av sjukdom som lett till en arbetsskada.
År 2002 ändrades reglerna för livränta på grund av arbetsskada, just för att kvinnor har svårare att få sin arbetsskada godkänd när den orsakas av sjukdom. Men de nya reglerna har inte följts, menar utredarna Malin Josephson och Toni Nastev, när de presenterade rapporten på seminariet.
– Idag ska Försäkringskassan göra en helhetsbedömning av de besvär som den sökande har. Det betyder att man ska se till faktorer som om den försäkrade varit sårbar för skadlig inverkan, eller om det funnits faktorer utanför arbetslivet som kan ha varit med och orsakat skadan, till exempel fysisk belastning eller sociala faktorer i privatlivet. Men Försäkringskassan gör ingen sådan helhetsbedömning, sade Malin Josephson.
Förlitar sig på studier gjorda på män
Istället förlitar sig Försäkringskassans försäkringsmedicinska rådgivare på de vetenskapliga studier som gjorts om kopplingen mellan arbetsmiljö och arbetsskador, när de gör sina bedömningar.
Problemet är att de flesta av dessa studier har gjorts inom mansdominerade yrken, som bygg- och anläggningsbranschen och tillverkningsindustrin. De flesta kvinnor som ansöker om livräntan är vårdbiträden och undersköterskor inom vård och omsorg. De söker oftast för att de har fått långvarig smärta i rygg, nacke och axlar. Men det finns nästan inga vetenskapliga studier som kopplar de skadorna till deras arbetsmiljö.
Inte kvar i industrisamhället
Efter presentationen ställde en aktiv seminariepublik en mängd frågor. Yeshiwork Wondmeneh, handläggare på Kommunal, ifrågasatte om det verkligen var rätt att ändra reglerna för försäkringen, eftersom det ändå inte har hjälpt.
– Det är beklagligt att man har sänkt kraven på vetenskapliga bevis på att besvären hör ihop med ens arbete. De flesta kvinnor jobbar inom relationsintensiva yrken, där emotioner är en stor del av vardagen. Det är vetenskapligt bevisat att det finns ett samband mellan sådana jobb och fysisk och psykisk utmattning. Det låter som om hela tänket hos Försäkringskassan är baserat på industriarbete där mannen är norm. Men världen har förändrats och vi är inte kvar i industrisamhället längre, sade hon.
Kvinnors besvär svårare att ringa in
Det kan verka som om problemet är just att det finns för lite forskning om sambandet mellan de sjukdomar kvinnor och drabbas av och deras arbetsmiljö. Men det är mer komplicerat än så, menar Malin Josephson.
– Det är inte så enkelt, säger hon i en intervju med suntliv.nu efteråt. De besvär som kvinnor ofta söker livränta för, och som de ofta blir sjukskrivna för, är smärta i rygg, nacke och axlar. Och de besvären kan man ju ha oavsett om man fått det i jobbet eller inte. Därför är de besvären svårare att ringa in.
Med i publiken satt också Charlotte Hall från SBU, Statens Beredning för medicinsk Utvärdering. Hon påpekade att SBU i år fått ett uppdrag av regeringen att undersöka
arbetsmiljöns betydelse för sjukdomar man kan drabbas av, och att de där särskilt ska undersöka kvinnors arbetsmiljö.
– Vi kommer att titta väldigt brett på faktorer i arbetsmiljön, och noga undersöka psykosociala faktorer även om skadan är muskulo-skeletär, sade hon.
Handläggarnas roll bör stärkas
Flera kritiska frågor ställdes också om de försäkringsmedicinska rådgivarnas dominerande roll i förhållande till handläggarna på försäkringskassan.
– Vi skriver i våra slutsatser att vi tycker handläggarnas roll måste stärkas, och det pågår en hel del utvecklingsprojekt för dem på Försäkringskassan, sade Malin Josephson. Frågan är om det kommer att förändra något för fördelningen mellan kvinnor och män i livräntan för arbetsskador.
Och Toni Nastev påpekade, nästan för sig själv, fast högt så det hördes i salen:
– Vi fick uttryckligen i uppdrag att inte titta på själva lagtexten i sig . Vilket i och för sig var ganska frestande.
Få som ansöker om livränta
Inspektionen har granskat Försäkringskassans beslut om livränta på grund av sjukdom orsakad av arbetet, under år 2009 och 2010. Ungefär 2500 kvinnor och lika många män har ansökt om en sådan livränta under de två åren.
Av männen var det 39 procent som fick sin ansökan godkänd. Av kvinnorna 24 procent.
De flesta kvinnor som sökte livränta jobbade inom vård och omsorg. De flesta männen hade jobb inom bygg- och anläggningsbranschen.
Det var vanligare att bli beviljad livränta för både kvinnor och män i mansdominerade yrken. För 112 kvinnor med maskinoperatörs- eller montörsarbete beviljades 20 procent livränta, medan bara fem procent fick livränta av de 260 kvinnor inom vård- och omsorgsyrken som sökt.
Den tyngsta faktorn för att få livränta var alltså vilket yrke den sökande har, därefter vilken diagnos de fått.
Inspektionen för socialförsäkring har intervjuat både handläggare, specialister och försäkringsmedicinska rådgivare på försäkringskassan, och de har granskat ett urval av ärendena. |