Arbetsgivare utnyttjar inte företagshälsovården

Om rehabiliterande insatser sätts in tidigt under en sjukskrivning minskar risken för långtidssjukskrivning. Och tack vare sina expertkunskaper om hälsa i relation till arbete kan företagshälsovården spela en viktig roll i att sätta in lämpliga insatser. Det är resonemangen bakom regeringens satsning på företagshälsovård.

Sedan januari 2010 kan arbetsgivare få subventionerad företagshälsovård i vissa lägen. Anställdas besök hos läkare, sjukgymnast, sjuksköterska eller psykolog i samband med sjukdom kompenseras motsvarande halva kostnaden. Detta gäller oavsett om sjukdomen är arbetsrelaterad eller ej. Och om arbetsgivare anlitar företagshälsovården för rehabiliterande insatser under de första 45 dagarna av en sjukskrivning kan de få en ersättning på 4 500 kronor.

Bara två procent utnyttjades

Men satsningen på cirka en halv miljon kronor årligen har ännu inte slagit igenom så som regeringen hade hoppats. Enligt Eva-Stina Lönngren, handläggare på Socialdepartementet, utnyttjades bara två procent av de medel som avsattes för tidiga insatser under 2010. Av potten för enstaka besök i företagshälsovården användes 60 procent.

Departementets utvärdering av satsningen beräknas inte bli färdig förrän i november, så Eva-Stina Lönngren betonar att hon bara kan spekulera om varför det gått så trögt. En orsak kan vara att företag och organisationer har avtal med utförare av företagshälsovård som löper över flera år. Då krävs en tilläggsupphandling för att köpa ytterligare tjänster. Och resurser för att betala dem.

Företagen inom företagshälsovården har heller inte varit så bra på att tala om vad de kan hjälpa till med, anser Eva-Stina Lönngren.

– Medelåldern är hög bland framförallt läkare, och man har svårt att rekrytera nya. Jag tycker att branschen känns lite trött.

Tidig kontakt

Ett annat hinder är att det kan vara svårt för stora arbetsgivare att få information om sjukfall snabbt nog för att hinna påbörja insatser inom 45 dagar, tror Eva-Stina Lönngren. Ett av syftena med att subventionera enstaka besök är just att företagshälsovården ska kunna få en tidig kontakt med anställda som blivit sjuka. De förväntas ha större möjligheter än primärvården att upptäcka arbetsrelaterad ohälsa och rekommendera lämpliga åtgärder.

Ett annat sätt att få överblick över personalens sjukskrivningar är att låta sjukanmälningarna gå via företagshälsovården. Cirka 250 000 anställda omfattas av en sådan tjänst, enligt beräkningar från Föreningen svensk företagshälsovård.

Eva Blomén, skolområdeschef i Värnamo kommun, är en av dem som testat. Hon var rektor för Mossle rektorsområde fram till årsskiftet och fick möjlighet att låta sjukanmälningarna gå via Apladalens företagshälsovård under 2009 och 2010. När de anställda blev sjuka lämnade de ett meddelande på företagshälsovårdens telefonsvarare, utöver att meddela sin arbetsplats. Någon halvtimme senare blev de uppringda av en sjuksköterska som gav råd om deras sjukdom, hur den kan behandlas och hur länge de borde vara sjukskrivna.

Tydlig minskning

Insatsen gav en tydlig minskning av sjukfrånvaron, enligt Eva Blomén. Hon tror framförallt att det beror på att de sjukdomsdrabbade stannade hemma tillräckligt länge för att bli smittfria.

I början var en del skeptiska och upplevde sig kontrollerade. Men efterhand svängde det, enligt Eva Blomén.

– De flesta uppskattade att få tala med en sjuksköterska när man var sjuk.

Satsningen har nu avbrutits, på grund av att Eva Blomén bytt tjänst och att kommunen valde en annan leverantör av företagshälsovård i den senaste upphandlingen. Till hösten satsar Värnamo kommun istället på en annan typ av insatser för att förebygga långtidssjukskrivningar. Då kommer anställda som har varit sjukskrivna mer än sex gånger under det senaste året att få vara med i ett hälsoprogram. I samarbete med företagshälsovården kommer kommunen då att erbjuda bland annat föreläsningar och fysisk aktivitet. 

Vill du läsa mer om arbetsmiljö och hälsa?

Prenumerera på suntlivs nyhetsbrev!