Vårdanställda blir brottslingar

Vårdpersonal anmäls allt oftare till ansvarsnämnden. I några uppmärksammade fall har läkare och sjuksköterskor även hamnat inför domstol. Nu ifrågasätts vad många upplever som ett för stort personligt ansvar.

En narkosläkare vid Astrid Lindgrens sjukhus i Stockholm har när detta skrivs åtalats för dråp och en vårdare i Värmland för vållande till annans död, efter att han hållit fast en psykpatient som senare avled.

Under senare tid har det också förekommit hot om domstolsprocesser – som i det uppmärksammade fallet där en åklagare sa att han var beredd att åtala barnmorskor som skriver ut p-piller till minderåriga för medhjälp till våldtäkt. Samtidigt ökar anmälningarna till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN (se faktaruta nedan).

– Människor är mer upplysta, inte minst via nätet, och kan regelverken väldigt bra, inte sällan bättre än vårdpersonalen själva. Det är troligt att anmälningarna kommer att öka framöver, säger Ulf Fröberg, chefsjurist vid Institutet för medicinsk rätt.

– Den ökade pressen i vården kan också göra att anmälningarna kan komma att öka. Man kan uppleva att bemötandet blir sämre och att man inte blir lyssnad på, säger Carita Fällström, förbundsjurist på Vårdförbundet.

Bägge upplever dock inte att det blivit fler åtal under senare tid, utan hävdar att den känslan främst beror på att media hårdbevakar sådana ärenden.

Den enskilde har ansvaret

Även om stress eller systemfel ligger bakom handlingen som anmäls är den enskilde läkaren, sjuksköterskan eller vårdaren ansvarig.

– Straffrätten kan man bara utkräva av en enskild person, det är bara frågor som rör enskilda som kan bli aktuella där. Sedan har Vårdförbundet, Läkarförbundet med flera fört fram att det är orimligt att enskilda ska kunna straffas för sådant som kan vara kopplat till systemproblem, säger Ulf Fröberg.

Inte ens om arbetsgivaren exempelvis säger åt en barnmorska att skriva ut p-piller till minderåriga har arbetsgivaren det juridiska ansvaret för handlingen.

– Barnmorskan är skyldig att känna till hur lagar och regler ser ut, säger Ulf Fröberg.

Enligt en undersökning som Sveriges yngre läkares förening, SYLF, gjorde förra året är över hälften av de yngre läkarna rädda för att bli anmälda. Det är betydligt fler än när samma fråga ställdes för flera år tidigare.

Röster har dock höjts för att utöka arbetsgivarens ansvar. Per-Anders Sunesson, huvudsekreterare i Patientsäkerhetsutredningen – som lade fram sitt slutbetänkande i slutet av förra året – hävdar bland annat i Dagens Medicin att arbetsgivaren bör ha motsvarande ansvar för patientsäkerheten som de idag har för arbetsmiljö.

Kan försämra arbetsmiljön

Sylf vill att läkare inte lika lätt ska riskera påföljder från HSAN. De vill inte heller att medicinska misstag ska kunna klassas som brott. En liknande åsikt har Vårdförbundet som hävdar att händelser inte bör prövas straffrättsligt om det saknas medvetet risktagande eller vårdslöshet.

Enligt Sylf leder åtalshoten bland annat till höjda kostnader i verksamheten eftersom läkare, enligt deras enkätundersökning, ofta gör onödiga undersökningar för att gardera sig mot anmälningar. De tror också att åtal av sjukvårdspersonal försämrar arbetsmiljön.

– Sylf menar att man överbehandlar eller överkontrollerar. Den konsekvensen skulle det kunna bli även för våra medlemmar. Men frågan är om det är en rädsla för att bli anmäld eller rädsla att göra fel, säger Carita Fällström, förbundsjurist på Vårdförbundet.

– Det blir allt tuffare att jobba i vården. När det är små resurser så hinner man kanske inte med på det sätt man vill och får dåligt samvete för det, det leder till samvetsstress, säger hon.

Bra att kunna få prövning

Sylf vill att gränserna för oaktsamhet, tjänstefel och liknande ska dras utanför den medicinska verksamheten, så att man måste vara uppenbart oaktsam för att bli brottsanmäld, inte enbart att man begått ett misstag.

– Men att man skulle ha något slags immunitet för att man tillhör en viss yrkeskategori skulle kännas mycket egendomligt. Om jag vore patient skulle jag tycka att det vore bra att kunna få frågan prövad, säger Ulf Fröberg.

Socialstyrelsen uppskattar att cirka 100.000 patienter skadas och 3.000 dör på grund av misstag i vården varje år. 

Många anmälningar och åtal

År 2008 fick HSAN in drygt 4.600 anmälningar, ett par procent fler än året innan. 2008 var dock ökningen 10 procent från föregående år och anmälningarna har tredubblats under det senaste decenniet. I några procent av fallen kommer nämnden fram till att fel begåtts.

Patientsäkerhetsutredningen föreslår att HSAN ska få en mer undanskymd roll och att disciplinpåföljden för enskilda vårdanställda tas bort. Socialstyrelsen ska enligt förslaget ta över ansvarsutredningarna och leta systemfel istället för att utdöma disciplinpåföljder.

Utöver fallet med läkaren vid Astrid Lindgren och vårdaren i Värmland utreds för närvarande tre läkare vid Karolinska sjukhuset som riskerar åtal för vållande till annans död, eftersom de inte informerat anhöriga om att de avstått från livräddande behandling när en patient drabbades av hjärtstopp. Beslut om åtal fattas efter att Socialstyrelsen utrett ärendet.

En kirurg åtalades för några år sedan för vållande av kroppsskada, efter ett beslut om att stänga av en patients blodcirkulation under en operation.

Fällande domar har förekommit. En sjuksköterska i Kalmar fälldes 2003 för vållande till annans död, samt en psykiater året därpå för samma brott efter att avskrivit tvångsvården för en patient som tog livet av sig.

Källa: HSAN, Dagens Medicin och DN