Utmattningssyndrom: Kontroll viktigt för att bli frisk

Höga krav i jobbet är en riskfaktor för att drabbas av utmattningssyndrom. Men för att de som blivit sjuka ska kunna komma tillbaka är det kontroll i arbetet som är avgörande, inte kraven. Det visar en ny avhandling.

Sofia Norlund, institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet, har i sin avhandling bland annat tittat på vad som avgör om en person kan komma tillbaka till arbetet inom två år. Bland det som förvånande henne mest under forskningen var att det inte fanns några tidigare vetenskapliga studier inom området.

- Det har forskats på olika behandlingsmetoder, men däremot inte kring psykosociala faktorerna på arbetsplatsen. 

Sofia Norlund har i sin avhandling dels använt en använt en databas som ger ett tvärsnitt av befolkningen i norra Sverige och så har hon specialstuderat patienter med utmattningssyndrom. Hon har då kunnat se att det är olika faktorer som påverkar om man insjuknar och om man kan börja jobba igen.

Den största risken för att bli sjuk hade personer med höga krav, låg kontroll och otrygg anställning. Störst risk för att förbli sjukskriven efter två år hade personer med liten möjlighet till kontroll i arbetet och som använt så kallad dold coping i arbetet. Coping handlar om hur man hanterar en situation. Vid dold coping håller man inne med sina känslor i jobbet.

- Min forskning visar att chefen på arbetsplatsen har stor betydelse för om en person ska kunna återvända till arbetet eller inte, säger Sofia Norlund.

Chefen viktigast

Chefen har av patienterna i hennes forskning pekats ut som den viktigaste personen för återvändande till arbetet.

- Det är viktigt att chefen kommunicerar med den som är sjukskriven så att personen  känner sig delaktig. Om man kommunicerar så går det också att påverka så att personen känner mer kontroll.

När det gäller coping pekar Sofia Norlund på att det både handlar om hur individen hanterar problem och vilken kultur som är på arbetsplatsen. Det senare kan ju chefen påverka.

- Om det uppstår en konflikt med en arbetskamrat så kan det ibland vara bra att inte agera. Men det är farligt att alltid hålla inne med sina känslor, säger Sofia Norlund.

Inte farligast jobba med människor

Utmattningssyndrom kopplas i många sammanhang ihop med människovårdande yrken. Det har skrivits mycket om att det kan vara svårt att engagera sig på lagom nivå när man har med människor att göra. Sofia Norlunds avhandling visar tvärtom att det är personer som arbetar med ting som har störst risk att drabbas av utmattning. 

- Det har inte tidigare gjorts jämförelser mellan olika typer av arbeten utan man har till stor del tittat på hur det är i människovårdande yrken. Det kan också vara så att man i dessa arbetet har blivit bättre på att hantera problem.

Sofia Norlunds avhandling visar att de sjukskrivna som har stort engagemang i sitt arbete har större chans att komma tillbaka.

- De som var engagerade i arbetet brinner också för att komma tillbaka. Men samtidigt vet jag inte vad det har för följder på lång sikt, om de kommer att bli sjuka igen.

Kön och ålder påverkar risken att få utmattningssyndrom. Sofia Norlunds tvärsnittsstudie visar att risken att drabbas av utmattningssyndrom avtar med åldern. Det sker tidigare för män än för kvinnor.

Kvinnor insjuknar i större utsträckning än män. Till 50 procent kan skillnaderna förklaras med skilda livs- och arbetsfaktorer för män och kvinnor, men i övrigt finns ingen annan förklaring än att det spelar roll om man är man eller kvinna.