Usel IT-miljö stressar oss på jobbet

Det behöver inte handla om digitala journalsystem eller ekonomistyrningsprogram – nästan alla behöver föra in underlag för statistik eller åtminstone registrera månadens frånvaro från jobbet i datorn.

Den ökade datoriseringen av allt fler arbetsuppgifter är en orsak till den ökade psykiska ohälsan i arbetslivet, hävdar Jonas Söderström, som kallar sig informationsarkitekt. Att webbanvändningen kom in i arbetslivet under den senare hälften av nittiotalet sammanföll i tid med den galopperande ohälsan.

Att IT-revolutionen av arbetslivet slog så fel beror på att människan sätts på undantag till förmån för tekniken, hävdar han.

Dessutom är det oftast den vanlige användaren som klandras för misslyckade IT-system – eftersom varken de som beställt systemen eller de som levererat dem vill medge att de gjort fel. Du och jag som sitter frustrerade framför datorn för att den fyllts på med program som inte konstruerats med tanke på att vi ska kunna använda dem så enkelt som möjligt.

Många exempel runt om i landet

En hel del talar för att Jonas Söderström har rätt. Journalsystemet Cosmic har blivit en följetong i fackpressen och facket har krävt att systemet utreds. Arbetsmiljöverket har invänt att man ska analysera riskerna med det innan man fortsätter införa det. På enheter som infört Cosmic har systemet lett till ökade sjukskrivningar, stressreaktioner hos personalen och att länshälsan fått kopplas in. Dessutom har det beskrivits som en patientfara, bland annat för förväxlingsrisken mellan patienter när flera fönster öppnas på skärmen.

Kostnaden för att införa systemet närmar sig enbart i Uppsala län en kvarts miljard, enligt tidningsuppgifter.

Cosmic är enbart ett exempel som nämns i boken och exemplen kommer inte bara från vården. Samtidigt införs allt mer IT-teknik eftersom man tror att den nya tekniken kommer att både spara pengar och effektivisera. Teknik som allt för ofta upplevs som en börda på jobbet.

Enligt Jonas Söderström ligger lösningen till stor del i så kallad interaktionsdesign, att experter ser till att tekniken inte bara fungerar utan också fungerar bra. Ett system som skapats av hemmablinda tekniker som tror att användare förstår sådant som de inte alls ska behöva förstå gör inget gott.

Det är ungefär som att bygga hus. En byggnadsingenjör kan rita huset så att det håller och fungerar hjälpligt, men för att få folk att trivas i det och använda det optimalt krävs en arkitekt. Annars blir det knappast till den glädje och nytta det skulle kunna vara. Det är helt enkelt husarkitektens roll, det räcker inte med hållbarhetsberäkningar och korrekta planritningar.

Våga klaga och kräva

Men vad ska vi göra om vi då om huset ser bedrövligt ut och har en så taskig planlösning att vi rör oss på ett alltför komplicerat sätt i det? Vad ska vi göra om vi sitter på jobbet med ett system i burken som kräver femton musklick för en enkel registrering? Som är svårt att förstå för att det inte är uppbyggt som andra program? Om jag får fullkomligt obegripliga felmeddelanden när jag (naturligtvis) gör fel?

Klaga, lyder Jonas Söderströms råd. Kräv anpassade och begripliga system, kräv utbildning och tid för omställning när chefen säger att ett nytt IT-system ska införas som kommer att göra allt mycket enklare och lättare. För det är inte alls säkert att det blir så. Dessutom är frestelsen stor att börja samla information och statistik med det nya systemet som tidigare inte behövt samlas in. För det är ju så lätt att ange någon extra uppgift eller siffra i samband med en inmatning…

När det gäller tendensen att skylla bristande IT-teknik på användaren är rådet enkelt, enligt Jonas Söderström: Acceptera inte pratet om ”datormognad”! Att systemet ger dig problem handlar inte om din bristande ”datormognad”, oavsett hur mycket du jobbat, eller inte alls jobbat, med datorer. Det handlar om att programmet och gränssnittet, det som du ser på skärmen, inte är tillräckligt lättbegripligt, logiskt eller vanligt.

Jämför med husexemplet. Om en byggnadsingenjör ritar ett hus som inte fungerar för invånarna, beror det på att den på att den som ska bo i huset har dålig ”husmognad”? Nej, bristerna måste ligga i huset och en förklaring till dem kan vara att byggherren, den som beställt husbygget, inte besvärat sig om att anlita en arkitekt som förvandlat ingenjörens ritningar till något beboeligt.

Det kostar, förstås, att anlita en interaktionsdesigner, men hur dyrt är det inte att göra ett obegripligt datorprogram som ökar arbetstiden till det dubbla för olika moment? Det är förmodligen ganska lätt att räkna hem den insatsen.

Oklar koppling mellan IT-teknik och ohälsa

Även när du väl klagat återstår en del hinder. Ett vanligt sådant är, enligt Jonas Söderström, att det ordnar vi nästa version. Men, hävdar han, i själva verket är det sällsynt att nya versioner görs enbart för att rätta till sådant som användarna tycker är krångligt eller svårbegripligt. Det är inte användarvänlighet som är den främsta drivkraften till att ta fram nya programversioner.

Vårt nya sköna arbetsliv är inte vad det varit, den saken är klar. Arbetsmiljöproblemen handlar allt mindre om sådant som asbest och monotont arbete vid löpande bandet, alltmer om teknikstress och pålagor som att samla mer och mer information. Boken är onekligen inte bara en ögonöppnare utan även en igångsättare för användarna av de allt fler IT-systemen.

 – Jag är ute efter att starta ett användaruppror. De borde säga ”jävla skitsystem” oftare. Tyvärr har användare en motsatt tendens – de tar på sig skulden och tror att felet ligger hos dem själva eller att det bara måste vara så här, säger Jonas Söderström i en intervju i tidningen Computer Sweden.

Däremot kan man invända att Jonas Söderström drar för stora växlar på kopplingen mellan digital arbetsmiljö och ohälsa. Sjuktalen började öka drastiskt i slutet av nittiotalet när webben kom in i arbetslivet, men å andra sidan tuffar numera IT-revolutionen på samtidigt som vi ser en drastisk minskning av sjuktalen.

Fotnot: Jävla skitsystem! är utgiven på eget förlag.

Vill du läsa mer om arbetsmiljö och hälsa?

Prenumerera på suntlivs nyhetsbrev!