Trygga anställda mobbar inte

Ska mobbning på jobbet bekämpas med åtal och straff eller med stöd för att skapa en bra arbetsorganisation? Två synsätt som stod mot varandra på ett seminarium om mobbning med journalisten Maciej Zaremba.

Maciej Zaremba har skrivit en serie uppmärksammade artiklar i Dagens Nyheter om mobbning på svenska arbetsplatser.  De handlar om Safet som släpades till sin maskin av chefen på verkstaden i Ljungby trots en skadad fot, om Birgitta vars arbetskamrater gjorde kräkgrimaser bakom ryggen på henne, och andra anställda som undanhållits information, blivit förolämpade och frysts ut från sina arbetsplatser.

Artiklarna har väckt starka känslor hos många läsare och satt igång en debatt om mobbning på arbetsplatser.

– Jag har aldrig fått ett så stort gensvar på något jag skrivit, sa han på seminariet som centerpartiet bjöd in till den 15 juni.

Mobbning, eller kränkande särbehandling som det heter på juristspråk, är ett brott mot arbetsmiljölagen.Varför leder det aldrig till åtal? undrade han.

– Föreskrifterna mot kränkande särbehandling har funnits i sjutton år. Ingen av anmälningarna som kommit in till Arbetsmiljöverket under de åren har de drivit vidare till åtal.

För inte enskildas talan

Maciej Zaremba var också upprörd över att det inte finns någon särskild statistik hos Arbetsmiljöverket som handlar om just mobbning.

Arbetsmiljöverkets tjänsteförrättande generaldirektör Bernt Nilsson håller med om att verkets statistik om mobbning är otydlig.

– Vi håller just nu på att titta på hur vi kan förbättra den, säger han efter seminariet.

Men att driva mobbningsärenden till åtal är svårt, menar Bernt Nilsson. Arbetsmiljöverkets uppgift är att framför allt att arbeta förebyggande när det gäller arbetsmiljö, inte att föra enskilda individers talan. Så är hela den svenska arbetsmiljölagstiftningen uppbyggd. Fokus ligger på arbetsorganisation och arbetsledning.

Psykosociala arbetsmiljön avgör

En arbetsplats där de anställda känner sig trygga och uppskattade och vet vad som förväntas av dem, där det finns utvecklingsmöjligheter och ett tydligt ledarskap – där har mobbning svårt att få fäste. 

– Mycket av arbetet med att förbättra en arbetsmiljö sker genom reglerna om det systematiska arbetsmiljöarbetet som varje arbetsgivare måste följa. Och där handlar det ofta om just den psykosociala arbetsmiljön, säger Bernt Nilsson.

Det innebär bland annat att arbetsgivaren i samarbete med skyddsombud och arbetstagare ska göra riskbedömningar och handlingsplaner för att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet.

Ombudsman kan behövas

Det är arbetsgivarens ansvar att förhindra att mobbning uppstår, betonar Bernt Nilsson. Det framgår tydligt i arbetsmiljöverkets föreskrifter om kränkande särbehandling.

– Får vi in en anmälan så ser vi det som en signal om att något är fel i den här verksamheten, säger Bernt Nilsson. Och då jobbar vi med arbetsgivaren. Det kan handla om allt från att cheferna måste skaffa sig utbildning i arbetsledning, till en ändrad arbetsorganisation. Gör de inte det vi har ställt som krav så går vi vidare med viten, och det är inte så ovanligt att det döms ut.

Mobbning uppstår ändå ibland på arbetsplatser. Kanske skulle det därför behövas någon form av ombudsman för att utreda enskilda ärenden, tycker Bernt Nilsson.

– Det finns ju sedan ett par år tillbaka ett elevombud som arbetar på det sättet. Varför skulle det inte gå att göra något liknande för vuxna?

 

Fakta: Mobbning på arbetsplatser I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om kränkande särbehandling i arbetslivet står bland annat att: Det är arbetsgivaren som har ansvaret för att mobbing inte ska uppstå. Arbetsgivaren skall planera och organisera arbetet så att mobbing och kränkande särbehandling inte uppstår. Orsaker till kränkande särbehandling kan ofta vara brister i organisationen, brister i arbetsledning eller arbetsgivarens personalpolitik, hållning till och bemötande av de anställda, för hög eller för låg arbetsbelastning.