Att förstå att man är mobbad är svårt. Ofta handlar det om subtila bemötanden som är svåra att tolka. Som att inte bli inbjuden att fika med kollegorna
Bild: Cecilia Elander
Svårt ta till sig att man är mobbad
Publicerat:28 april 2011
Författare:Fatima Grönblad
Mobbning smyger sig ofta på, i form av subtila kränkningar och beskyllningar. Det kan göra det svårt att inse vad man är utsatt för. För Linda Mathiasson tog det åtta år.
Linda Mathiasson var 20 år och nyanställd på den ideella organisationen. Kanske upplevdes hon som ett hot, resonerar hon: Hon var yngre än de andra, hade datakunskaper och kom med förslag om hur vissa arbetsuppgifter kunde effektiviseras.
Efter ett par år började kränkningarna. De var aldrig uttalade eller fysiska. Men Linda uppfattade signalerna och förstod att hon inte var omtyckt. Det kunde röra sig om samtal som tystnade när hon kom i närheten. Kollegor som hälsade på alla utom henne. Eller sociala aktiviteter utanför arbetstid som Linda fick höra talas om alldeles för sent för att kunna följa med.
Länge trodde Linda Mathiasson att det var henne det var fel på. När hon blev kritiserad för att utföra arbetsuppgifter på fel sätt försökte hon bättra sig. Men det hjälpte inte. Så istället började hon hålla sig borta från de andra och sköta sitt eget så långt det var möjligt.
Svårt att förstå vad som var fel
Linda hade ofta ont i magen under åren då kränkningarna var som värst. Men det dröjde innan hon kunde identifiera vad det berodde på.
– Jag blev laktosintolerant i samma veva. Men när jag insåg det och magontet ändå inte gick över förstod jag att det var något annat som var fel.
Kränkningarna och kritiken kom framförallt från två personer, som hade informella ledarroller i arbetsgruppen. Ingen annan reagerade på hur de behandlade Linda.
– De andras tystnad var nästan det värsta. Det gjorde att jag inte hade en aning om vilka jag kunde prata med och inte. Jag visste inte om de var medlöpare, eller om de var rädda.
Linda Mathiasson försökte prata med arbetsledaren men det ledde ingenstans. Nu i efterhand kan hon se att det otydliga och svaga ledarskapet var en stor del av problemet.
Inte medveten elakhet
Arbetsmiljöverket får då och då in anmälningar om kränkande särbehandling från enskilda arbetstagare eller skyddsombud. Myndigheten företräder aldrig individer gentemot deras arbetsgivare. Men ibland innehåller anmälningarna signaler om att något är fel eller fattas i organisationen. Det kan föranleda en inspektion.
Maria Lindgren är arbetsmiljöinspektör och sakkunnig inom organisatoriska och psykosociala arbetsmiljörisker. Hon betonar att mobbning och kränkande särbehandling sällan handlar om elakhet. Än mindre om att det skulle vara något fel på den som utsätts.
– Vem som helst kan drabbas av kränkande särbehandling om förutsättningarna finns i gruppen eller organisationen. Det sker oftast utan att någon egentligen vill att det ska ske.
Otydlig ledning påverkar
Underbemanning, stress och ett otydligt ledarskap är exempel på faktorer som ökar risken.
– En otrygg grupp med en svag ledning kan omedvetet söka någon att sätta klorna i, någon man utser till syndabock.
I och med att kränkande särbehandling oftast grundas i organisatoriska orsaker är den möjligt att förebygga och åtgärda. Det viktigaste är att skapa trygga förutsättningar för organisationen, där varje arbetstagare känner att de har kompetens och rimlig tid för att klara sina arbetsuppgifter.
Det är också viktigt att komma överens om vad som ska gälla på arbetsplatsen. Då är en värdegrund, en arbetsmiljöpolicy och en policy mot kränkande särbehandling viktiga verktyg.
– Då vet alla vad som är okej att säga och göra mot varandra, och hur man ska bära sig åt om någon ändå blir utsatt, säger Maria Lindgren.
Mobbarna gick i pension
Numera är Linda Mathiasson tillbaka på sin gamla arbetsplats. Hon var borta i ett år, först på grund av sjukskrivning, sedan för att hon studerade. När hon kom tillbaka hade gruppen fått en ny chef och de två personerna som mobbade henne hade gått i pension. Det har förbättrat klimatet betydligt.
Linda Mathiassons erfarenheter har fått henne att engagera sig i föreningen Stopp, mot kränkande särbehandling i arbetslivet. Hon har också valt att vara öppen med sin berättelse. På så sätt hoppas hon kunna hjälpa andra att förstå vad de är utsatta för och reagera snabbare än hon själv gjorde.
– Man tänker lätt att mobbning är något som sker i skolan, att vuxna inte kan vara så elaka. Det gör att man lägger skulden på sig själv – att det är man själv som inte passar in eller gör fel, säger Linda Mathiasson.
Fakta/Vad är mobbning?
Med mobbning menas handlingar som utförs upprepade gånger över tid, av en eller flera mot en eller ett fåtal personer. Den eller de som blir utsatta befinner sig i ett underläge i förhållande till den/dem som mobbar och löper risk att drabbas av ohälsa.
Exempel på handlingar som kan vara mobbning:
- Förtal av en arbetstagare eller dennes familj.
- Medvetet undanhållande av arbetsrelaterad information.
- Uppenbart förolämpande utfrysning eller åsidosättande behandling.
- Medvetna förolämpningar, negativt bemötande eller förhållningssätt.
Källa: Arbetsmiljöverket. |