Svårt att släppa taget leder till konflikt
Publicerat:04 februari 2010
Författare:Cecilia Elander
Människan behöver kontroll över sin tillvaro för att fungera. Men hur vet man när det gått för långt och man blivit ett kontrollfreak?
Emma Pihl är organisationskonsult och författare. Hennes senaste bok heter ”Let go! Bli fri från ditt kontrollbehov”. Hon tycker att ämnet är viktigt eftersom ett för starkt kontrollbehov hämmar utveckling och lätt leder till konflikter bland annat på jobbet.
Enligt Emma Pihl handlar kontroll om att få ett resultat som stämmer överens med de förväntningar vi har, det vill säga att saker och ting blir som vi tänkt oss. Anledningen till att vi vill ha kontroll är delvis att vi behöver det för att få vardagen att fungera, men också att det hjälper oss att hantera sådant som är svårt eller som skrämmer oss i livet.
– Vi har medvetna eller omedvetna krav på vad vi tror att vi behöver ta kontroll över för att livet ska fungera och vi ska känna oss trygga, säger hon.
Emma Pihl skiljer på inre och yttre kontroll. Den yttre innebär att försöka styra sådant som ligger utanför oss själva. Det kan vara ordningen i hemmet, trafiken eller andra människor. Inre kontroll är när man styr över sina egna tankar, känslor och val.
– Det är bara de inre vi har full makt att påverka.
Kontroll över yttre faktorer kan ge ett tillfälligt lugn, men det kostar mycket energi. Dessutom är den typen av kontroll lurig efter som den inte hindrar att oförutsedda saker ska inträffa, menar Emma Pihl.
– Den inre kontrollen däremot ger oss förutsättningar att även klara sådant vi inte räknat med ska hända.
Kontrollbehov stressar
Men vad innebär egentligen kontrollbehov? Enligt Emma Pihl kan man inte kategorisera och säga att kontrollbehov är bara bra eller dåligt. Det beror på situationen och om vi kan välja om vi vill ha kontroll eller inte. Men det finns några tydliga indikationer på när vårt önskan om kontroll börjar bli mer destruktiv än givande för oss.
– När man börjar ha väldigt detaljerade förväntningar, som gör att man försöker kontrollera saker man inte kan styra över, då är det inte bra längre.
Att man blir starkt känslomässigt påverkad när det inte blir som man tänkt sig är också ett tydligt tecken. Om det väcker ett starkt obehag när exempelvis en kollega är på dåligt humör, och man anstränger sig hårt för att se till att kollegan är glad, då är det också destruktivt. För hur mycket man än försöker garanterar inte ansträngningarna att man får det resultat man vill ha.
– Tänk att ständigt försöka styra över något man inte har kontroll över, som andra människor. Det kräver enormt mycket energi, är stressande och leder dessutom lätt till konflikter med andra, säger Emma Pihl.
Kontrollbehov minskar engagemanget
Att man fortsätter trots att det är så energikrävande beror på att man har fått en positiv känsla av att ha koll på vissa saker. Dessutom handlar kontroll mycket om vanor och gamla föreställningar. Vi agerar ofta utifrån hur det var förr, istället för att titta på vad som händer här och nu. Det är när föreställningarna och vanorna inte gynnar oss längre som vi tjänar på att utvecklas.
– Det gynnar att en nyanställd får information om hur man ska göra, men när den har jobbat ett tag är det inte gynnsamt längre. Förutsättningarna har ändrats, säger Emma Pihl.
Att jobba med ett kontrollfreak är besvärligt. Om det är chefen som har ett behov av överdriven kontroll blir medarbetarna ofta osäkra på sin kompetens och vill inte ta eget ansvar. Engagemanget minskar och stressen ökar. När en medarbetare har ett överdrivet kontrollbehov och vill att allt ska vara på ett visst sätt leder det ofta till konflikter i gruppen.
– Varför ska vi göra på ditt sätt? Vad säger att det är bättre än mitt? Dessa frågor är vanliga trätoämnen i en sådan arbetsgrupp. Men det handlar inte om att man tror att man vet bäst, utan om att man blir trygg när vi gör på mitt sätt och att man inte vågar göra på något annat sätt, förklarar Emma Pihl.
Ta upp problemet direkt
Om personen inte är medveten om sitt problem kan man att välja att ta upp det eller att hantera den personens kontrollbehov. I längden ger det mer att ta upp problemet än att anpassa sig, eftersom det möjliggör utveckling och i förlängningen är positivt både för arbetsgruppen och resultatet, menar Emma Pihl. Men det gäller att hitta ett bra sätt att ta upp det på.
– Om man vill nå fram bör man skilja på person och beteende.
När personen som har kontrollbehov inser att det inte längre är möjligt att kontrollera på samma sätt som tidigare blir det till en början jobbigt för den personen och det kan leda till konflikter.
– Men det är viktigt att tänka på alternativet. Tar man inte upp problemet blir det definitivt en konflikt, förmodligen även på lång sikt, och det blir en persons kontrollbehov som ska styra hela gruppen, menar Emma Pihl.
Gå utanför din bekvämlighetszon
Men hur ska man gå tillväga för att ta sig ur ett destruktivt kontrollbehov? Börja med att fundera på du vill ha kontroll över idag och vad du har möjlighet att ha kontroll över, är Emma Pihls råd.
– När du tar reda på hur du skapar din upplevelse av kontroll kan du lättare förstå dina mönster så att du kan förändra dem.
Sedan gäller det att utmana sig genom att släppa kontrollen och utsätta dig för sådan som är svårt. Leta upp situationer där du inte kan kontrollera de yttre faktorerna, utan istället tvingas försöka kontrollera ditt inre. Om du har kontrollbehov på jobbet, och exempelvis har undvikit att jobba med en person för att den ibland visar sitt dåliga humör, ska du välja att jobba med just den personen.
– Om du förut trodde att den personen var på dåligt humör för att du hade gjort något fel, så kan du försöka hitta andra förklaringar. Personen kanske är trött eller känner sig stressad.
Det är också bra att fundera på varför det är så hotfullt att den andra inte är glad. När man har en förmåga att förstå sina egen känslor och kan styra över sina egna tankar skapas en mer djupgående, pålitlig och långsiktig kontroll.