Stress, sorg, hot och våldTunga teman för ny forskning

I november 2011 beslutade AFA försäkringar att satsa sammanlagt 36 miljoner till 14 forskningsprojekt inom medicin, arbetsmiljö och hälsa. Nära 15 miljoner gick till sex projekt som rör arbetsmiljöer och arbetsmiljöarbete inom kommuner och landsting. Företrädare för SKL och de fackliga organisationerna deltar i urvalet av projekt som får stöd.

Stressade sjukvårdsrådgivare farliga för patienten – vad bör göras?

Antalet anmälda patientskador ökar i Sverige. När patienter kommer till skada på grund av anställdas misstag, är detta något som också påverkar de anställdas hälsa. En del patienter har avlidit eller skadats allvarligt efter att stressade telefonsjuksköterskor har felbedömt deras symtom och behov av vård.

Inger Holmström vid Uppsala universitet genomför en studie om arbetsplatsstressen inom den nationellt samordnade sjukvårdsrådgivningen, 1177. Hon ska identifiera vad det är i telefonsjuksköterskornas arbetsmiljö som har lett till ett 40-tal Lex Maria-anmälningar sedan 2003 om patienter som kommit till skada. Hon ska även undersöka vad arbetsgivarna har gjort i samband med varje händelse.

Samtliga rådgivningssamtal spelas in. En viktig del i forskningen blir att jämföra hur kommunikationen ser ut i de 40 Lex Maria-anmälda samtalen med hur det ser ut i vanliga samtal. Hon kommer också att intervjua telefonsjuksköterskor, som själva blivit anmälda, och ett tjugotal verksamhetschefer.

Inger Holmström ska analysera resultaten med sikte på att hitta mönster och risksituationer i såväl samtalen som arbetsmiljön. Studien ska ge ett underlag för åtgärder exempelvis i form av utbildning för att förbättra hur sjukvårdsrådgivare per telefon kommunicerar med patienterna, arbetsrutiner som minskar riskerna för patienterna, system för att följa upp vad som händer.

Hur vårdanställda påverkas av döende, död och sorg

Högt tempo och dagliga möten med människor som dör – det är verkligheten för många anställda i vården. Den psykosociala arbetsbördan kan vara stor. Agneta Grimby, Sahlgrenska Universitetssjukhuset ska i en studie jämföra läget för olika personalgrupper på akut- och intensivvårdsavdelningar, och hitta vägar att motverka skadliga psykosociala följder.

Livets största stresshändelse är döende och död. Det finns en hel del forskning om de efterlevandes reaktioner vid en anhörigs bortgång. I arbetslivet har man bland annat forskat om sjuksköterskors reaktioner. Men det saknas kunskap om hur andra yrkesgrupper blir påverkade av döende och efterlevandereaktioner. Hur sörjer vårdens anställda inom akutsjukvård, traumaenheter och räddningstjänst när patienter dör?

Agneta Grimby vill också ta reda på varför man väljer en yrkesinriktning där man ofta möter döende och sörjande, och hur man i längden reagerar på sådana arbetsuppgifter. Vilka personliga egenskaper, attityder och anpassningsmekanismer spelar in och kan samvariera med risken att bli utbränd?

Hon ska studera hur medlemmar i ett arbetslag kan stödja varandra, och hur vårdens anställda önskar bli stöttade i form av exempelvis avlastning, debriefing, rutiner och stödprogram.

Agneta Grimby, som tidigare genomfört andra studier av sorgearbete, kommer att i en enkät fråga 200 anställda i akutsjukvård om attityder till döende och död, förmåga till empati vid kris, upplevelser av stress och otillräcklighet i arbetet, beroende på krav och förväntningar, och sammansättning av arbetslag, utbildning och vårdresurser.

Varför varierar vårdanställdas engagemang i förändringsarbete?

Många vårdanställda tycker inte att de har tid att delta i utvecklingsarbete. De anser att det tar tid från vårdarbetet. Andra väljer att engagera sig i arbete som går ut på att förbättra och förändra vården.  Thomas Andersson vid Högskolan i Skövde ska undersöka vad det är som påverkar om och hur vårdanställda engagerar sig. Han pekar på att vården varje år satsar många miljarder på att utveckla behandlingsmetoder, informationssystem, arbetsorganisation och former och innehåll för kompetensutveckling. Men ändå är det mycket som tyder på att arbetet i vården fortfarande är ganska traditionellt. Och hur de anställda ser på utvecklingsarbete och förändring är en viktig delförklaring till att det är så.

Förutom inställningen att projekt stjäl tid från det ”riktiga” arbetet, så fungerar också de etablerade yrkesrollerna som en konserverande faktor. Det finns många – och starka – tolkningar om vad som ingår, och inte ingår, i det egna arbetet.

Thomas Andersson söker i fallstudier vid två sjukhus svar på tre huvudfrågor som alla rör viljan att engagera sig i vårdutveckling:

¤ Hur påverkar lokala relationer på arbetsplatsen, som förtroende för ledning och arbetskollegor?

¤ Vilken påverkan har uppfattningar om vad den egna yrkesrollen och andra yrkesgruppers yrkesroller består av?

¤ Vilken betydelse för engagemanget, välbefinnandet och arbetstillfredsställelsen har sådant som de anställdas egenkontroll  - stress och balans mellan krav och kontroll?

Thomas Andersson hoppas att svaren på dessa frågor kan få stor betydelse för utvecklingen av såväl det praktiska vårdarbetet som för vården som arbetsplats.

Hot och våld i hemtjänst och skola

Hur kan lärare förebygga hot och våld i skolan, genom att bygga och upprätthålla bra relationer med och mellan eleverna, också mer informellt och utanför klassrummet? Anneli Frelin, Högskolan i Gävle, genomför en omfattande studie på en högstadieskola, där de har lyckats att få ner våld och hot, och där de fortfarande arbetar med att förbättra relationerna.

Genom observationer på plats vid tre tillfällen under tre månader ska hon studera hur, var och när lärare och elever bygger upp relationer i olika miljöer utanför klassrummet, i skolans ”mellanrum”, som skolgården och korridorerna. Hon kommer också att genomföra intervjuer. Hela projektet tar knappt två år. Målet är kunskap om hur man med hjälp av ett medvetet arbete med relationerna i skolorna kan förebygga och motverka hot och våld.

Paulina de los Reyes, Stockholms universitet, leder en studie där man ska identifiera och beskriva skillnader när det gäller vilka erfarenheter som kvinnor och män har av hot och våld inom hemtjänst och skola. Hur förhåller sig kvinnor och män till arbetsmiljöproblem? Hur kan hot och våld kan kopplas till genus?  Hur kan man förebygga?

Med hjälp av intervjuer med såväl fokusgrupper som individer i Stockholm, Göteborg och Uppsala ska forskarna fånga in hur de anställda uppfattar våldet och vilka handlingar, situationer och omständigheter som de uppfattar som hotfulla. Forskarna kommer att kartlägga hur ledningen ser på problemen och vilka åtgärder som man vidtar.  Studien ska leda till konkreta förslag om förebyggande arbete.

Det här forskningsprojektet knyter an till det program med förebyggande projekt om hot och våld som AFA Försäkring bedriver, på uppdrag av arbetsgivare och fack inom kommuner och landsting.

Val och brytpunkter i lärares karriärbanor

Hela 40 procent av lärarna funderar på att byta bana, enligt en lärarfacklig rapport.  Hur ska skolan kunna locka unga människor att välja läraryrket – och hur kan man  få redan utbildade lärare att stanna kvar, trivas och utvecklas? Vad får lärare att byta bana? En lärarutbildare har följt en årsklass med utexaminerade lärare i femton år, med enkäter och brevväxling om hur det blev när klassen kom ut i yrkesarbete.  Per Lindqvist vid Linnéuniversitetet  ska studera denna lärargrupp, för att därigenom bättre förstå vad som händer med lärarna när de kommer ut i arbetslivet.

Från 1993 och under mer än 15 år utväxlade 87 före detta lärarstudenter och deras högskolelärare frågor och svar om förväntningar och förhoppningar inför yrkeslivet, hur deras tjänster blev och vilka svårigheter och glädjeämnen de mötte och om varför en del av dem lämnade läraryrket. Detta är unikt forskningsmaterial att arbeta med. Forskarna har fått ta över hela tio tjocka pärmar med denna dokumentation och kommer nu att fortsätta att följa 1993 års avgångsklass på en lärarutbildning.

Det blir enligt forskarna extra intressant att studera denna generation lärare, eftersom såväl arbetsliv som skola varit under stark förändring under de senaste tjugo åren. Gruppen tillhör också en generation som ibland har kallats ”generation X”, med annorlunda värderingsmönster och förhållningssätt till arbetet jämfört med tidigare lärargenerationer.

”Brustet hjärta” och skiftarbetande kvinnors hjärtan

De åtta övriga projekten rörde forskning om sjukdomar och deras behandling.  Det här är några exempel:

¤ ”Brustet hjärta" är ett nytt syndrom som i huvudsak drabbar kvinnor och som kan leda till hjärtsvikt och död. Elmir Omerovic, vid Göteborgs universitet, ska ta fram riktlinjer för diagnos och behandling.

¤ Män som arbetar skift inom industrin har en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. Eva Andersson, Göteborgs universitet, ska ta reda på om detta även gäller skiftarbetande kvinnor.

¤ Kvarts kan orsaka cancer. Men alltför få känner till riskerna. Det är heller inte klart hur orsakssambandet ser ut och vid vilken exponering som kvarts blir farligt. Ulla Stenius vid institut för miljömedicin vid Karolinska institutet tar fram bättre kunskap om detta, som underlag för informationsinsatser.

Vill du läsa mer om arbetsmiljö och hälsa?

Prenumerera på suntlivs nyhetsbrev!