Skrivna avtal om att stötta varandra

Att skilja mellan privatliv och arbete är inte möjligt för alla. Man kan inte vänta sig att alla kan gå in på arbetet och släppa alla tankar på det privata. Det är någonting som Jette Kynde Schøtz, distriktschef i Esbjerg har fått lov att inse.

Hon berättar för Magasinet Arbejdsmiljø att man i Esbjerg har infört en arbetsfördelning där medarbetarna stöttar varandra, och på så vis också avlastar teamledarna som inte behöver ägna tid åt personalens privata problem.

Ensamma människor

Omsorgsavtalen innebär att varje anställd väljer ut några personer som ska stötta dem. De som utses har sedan i uppgift att vara särskilt uppmärksam på den personen, och om så behövs hjälpa den också med praktiska ting. Jette Kynde Schøtz säger till magasinet att hon har insett att det här är någonting som behövs, alla människor har inte ett nätverk utanför arbetet som de kan luta sig mot.

Linda Friss, som arbetar på äldrehemmet, är en av dem som har haft stor hjälp av avtalet. Hennes dotter dog efter en överdos. Linda Friss berättar för magasinet att hon inte har något stort nätverk utanför jobbet, men att hon har fått ovärderlig hjälp av sina kollegor.

– Jag fick stöttning av hela arbetsplatsen. Men man kan säga att omsorgspersonerna är ens livlina, när livet gör riktigt ont, säger Linda Friss till Magasinet Arbejdsmiljø.

Förutom social stöttning ordnade kollegorna så att hon fick mat den första tiden efter dödsfallet och såg till att hon började arbeta igen. Genom att man har sina omsorgspersoner kan den som råkar ut för någonting jobbigt också få hjälp att informera övriga personalen på ett bra sätt. En av de anställda som fick bröstcancer, berättar att hon lät sina omsorgspersoner berätta det till övriga anställda, så att hon själv slapp svara på frågor.

Avtalen har nu funnits i två år, och både chefer och medarbetare är nöjda. Det märks också i statistiken, sjukfrånvaron har minskat.

Liknande i Sverige

I Sverige finns också liknande avtal på sina håll, berättar Per Larsson, beteendevetenskaplig ledare på Previa, som har ansvar för företagshälsovård för nästan en miljon personer i Sverige.

– Jag vet inte om det finns just detta system, men det finns arbetsplatser som på olika sätt förbättrar ”kasam” (känsla av sammanhang) för både personal, vårdtagarna och anhöriga, berättar Per Larsson.

Samtidigt menar att han att många arbetsplatser arbetar alldeles för lite med dessa frågor. Han tycker särskilt att man missar i helhetstänkande.

– Många äldreboenden verkar sakna en sammanhängande idé/verksamhetsplan som inkluderar både vårdtagarnas och personalens väl och ve. 
 

Fotnot: KASAM, står för känsla av sammanhang, ett begrepp som skapades av Aaron Antonovsky, israelisk professor i sociologi . Hans studier visar att KASAM ökar möjligheten att klara påfrestningar, för KASAM krävs följande:
• Begriplighet – Att ha man upplever världen som begriplig och strukturerad.
• Hanterbarhet – Att man anser sig förfoga över resurser för att klara påfrestningar som kan ge stress i livet.
• Meningsfullhet – Att man har en känsla av delaktighet i världen och att det lönar sig att engagera sig.

Vill du läsa mer om arbetsmiljö och hälsa?

Prenumerera på suntlivs nyhetsbrev!