Skyddsombud i fokus för SacoHonungsfälla drabbar unga akademiker

”Vara skyddsombud” tar upp vad lagar och regler som styr och påverkar arbetsmiljöarbetet, om samverkan mellan parterna och om hur skyddsombud väljs och hur de arbetar, och vilka befogenheter och rättigheter de har, och om tystnadsplikt och sekretess.
Lena Busck och Birgit Löf hör till ett arbetsmiljönätverk inom Saco med 23 företrädare för förbunden, som har arbetat med skriften.

-Vi har först diskuterat uppläggningen av ”Vara skyddsombud” och sedan finslipat texten, som Karin Karlström på Saco har skrivit, berättar Birgit Löf.

- Det har ju funnits olika skrifter om detta tidigare, men när skrifter börjar bli gamla så tror många att de inte gäller längre, säger Lena Busck. Och vi moderniserar ju också ständigt arbetsmiljöarbetet och anpassar det till dagens förhållanden. När jag började med arbetsmiljöfrågor på 1980-talet var det tyngre och fyrkantigare. Nu är det mer kopplat till förändringsarbetet i verksamheterna.

 Arbetsbelastning, hot och bullriga skratt i kontorslandskap

 - Vi har fått frågor från nya skyddsombud om det finns något att läsa, så behovet av skriften kommer underifrån, säger Birgit Löf.

Förbundet har fått särskilt många förfrågningar från medlemmar i privata företag inom välfärdssektorn, som är en växande grupp. I dessa företag har det inte funnits samma tradition av fack och arbetsmiljöarbete, jämfört med inom kommuner och landsting som sedan länge har etablerade former för detta.

-Många gånger kan det vara företrädare för arbetsgivarna som uppmuntrar våra medlemmar att välja ett skyddsombud för första gången på en privat arbetsplats. Arbetsmiljön berör alla och det finns många ömsesidiga intressen. Lagen bygger ju också på att parterna samverkar kring det systematiska arbetsmiljöarbetet. Samtidigt kan ett val av ett skyddsombud bli en ingång till ett lokalt fackligt arbete på arbetsplatsen även inom övriga områden, säger Birgit Löf.

Utbildningen av Sacos skyddsombud har försvagats på senare år, konstaterar hon, sedan en gemensam utbildning lades ner. ”Vara skyddsombud” ska också i någon mån fylla tomrummet efter den utbildningen. Behovet är stort. När Akademikerförbundet SSR ordnar utbildningar söker tre gånger fler än det finns platser för.

Birgit Löf tycker att hon möter ett större intresse för arbetsmiljöfrågor än på länge, även i massmedia.  Den psykosociala arbetsmiljön intresserar medlemmarna mest och i klartext handlar det ofta om konsekvenser av ”för hög arbetsbelastning, för lite resurser”. Hot och våld mot medlemmar som utövar myndighet är ett växande problem. Men fysiska arbetsmiljöfrågor berör också medlemmarna:

-Kontorslandskapen har trängt ihop oss och då blir störande ljud ett stort problem. En arbetskamrats bullrande skratt som är så trevligt i fikarummet, är inte lika kul när man ska arbeta – och exempelvis föra allvarliga samtal med en klient. 

Skolledarna växlar arbetsmiljöperspektiv 

Lena Busck arbetar inom Sveriges Skolledarförbund och hon konstaterar att länge mötte rektorerna i egenskap av arbetsgivarföreträdare skyddsombud från andra förbund - men de flesta hade aldrig mött ett eget skyddsombud, för sådana fanns knappt.

- De senaste tio åren har vi satsat på att få fram skyddsombud som arbetar med skolledarnas egen arbetsmiljö, berättar hon. Vi har tagit fram en särskild arbetsmiljöhandbok för skolledare, som heter ”Växla perspektiv” -  för det är ju just det som skolledarna behöver göra, när det kommer till deras egen arbetsmiljö. Hittills har vi fått fram 150 skyddsombud, vilket betyder att vi ännu inte har lyckats få ett skyddsombud för skolledare per kommun.  Det är inte alltid så lätt att få medlemmar att ställa upp. I en del större kommuner har vi flera skyddsombud, ofta en för grundskolorna och en för gymnasierna, och då kan de gå in och stödja varandra.

Friskolorna är ett särskilt kapitel. Eftersom det oftast bara finns en skolledare per skola, så blir det ju inte aktuellt med ett skyddsombud på en enskild friskola. Men i likhet med de flesta fack har förbundet också regionala skyddsombud för att stödja medlemmar på småföretag.

Honungsfällan som akademikernas arbetsmiljöprofil

 Finns det någon särskild Saco-profil när det gäller arbetsmiljöfrågor? Ja, kanske:
- Akademikerna tycker ofta att deras jobb är så roliga, intressanta och viktiga att de tar ett väldigt stort ansvar själva, de gör allt de kan och lite till, säger Lena Busck. Det är detta som vi kallar honungsfällan.  Det kan göra det svårt för skyddsombud att tackla frågor om alltför hög arbetsbelastning.  Det är inte lätt att veta var man ska sätta stopp, utan att det hämmar kreativiteten.

En utmaning för skyddsombuden som Birgit Löf oroar sig för är att många medlemmar individualiserar arbetsmiljöproblemen med honungsfällan. De tar själva på sig skulden för att de mår dåligt. De ser det inte som en fråga som alla borde gå ihop om, för att kräva sådant som tillräckligt med resurser och bra stöd från chefen.

-Detta gäller särskilt många unga vuxna som vill vara så duktiga och klara allt själva. ”Det är mig själv allt hänger på”. De tar ut sig så att de mycket tidigt blir bortsorterade från arbetslivet. Jag ser skräckexempel med unga kvinnor som blir förtidspensionerade.  Stressforskaren Alexanders Perski på Stresskliniken vid Karolinska har berättat att för 10-15 år sen var det många kvinnor som arbetat i 30-40 år som kom dit. Idag är det till 70 procent kvinnor som blir utbrända på sitt första jobb som kommer. Detta är jätteläskigt och det skrivs inte något om det i media.  Dessa unga kvinnor har ju 30-35 år kvar i arbetslivet och är redan drabbade av extrema svårigheter i form av trötthet, depressioner, ökad känslighet för infektioner och annat.

Hon noterar att korttidsfrånvaron på sistone har börjat att öka och undrar om det kan vara ett första tecken på att många arbetar på gränsen av sin förmåga.

- Kanske är detta en tickande bomb. Stressforskarna talar om att vi alla borde fundera över hur vi ska arbeta för att hålla arbetslivet ut. Och då gäller det kanske att nöja sig med att vara tillräckligt bra, istället för att försöka bli bäst i världen. De menar att det är nyttigt med en lite lagom tillbakalutad och lat inställning – och god sömn på det.  Men det kanske inte blir så lätt för ett skyddsombud som uppmanar sina arbetskamrater att bli lite latare, säger Birgit Löf och skrattar.

Arbetsmiljöfrågor  i kläm?

Länge talade man om arbetsmiljöarbetet som en sidovagn till den vanliga verksamheten. Avtalet FAS05 som kom 2005 inom kommuner och landsting syftade till att väva samman arbetsmiljöarbete, verksamhetsutveckling och medbestämmande. Men på sina håll kan man nu höra att arbetsmiljöfrågorna  har kommit i kläm och en del önskar till och med en återgång till det gamla, som det var före FAS05, berättar Birgit Löf.

-Vi kan också se konkreta problem med att viktiga frågor blir behandlade alltför informellt, utan protokoll. Då kan man ju inte se exempelvis om de anställda fått den information om planerade förändringar, som de har rätt till. Men detta går att avhjälpa med mer kunskaper hos de berörda. Det gäller att bli bättre på att samverka och det handlar väldigt mycket om ett gott ledarskap, med chefer med en grundläggande positiv inställning till att de anställda ska vara delaktiga.

Lena Busck lyfter också fram utbildningens betydelse:

- Eftersom det är de psykososociala arbetsmiljöfrågorna som är viktigast för akademiker hamnar vi i frågor om arbetsorganisation och påverkan.  Och därför tror jag att vi skulle kunna åstadkomma mycket med hjälp av arbetsmiljöutbildning för chefer och regelbunden utbildning om arbetsmiljö för skyddsombuden och alla andra fackliga företrädare.

Birgit Löf förordar en gemensam utbildning skyddsombud-chef. Allra bäst vore att även ha med berörda politiker, som ytterst är arbetsgivare:

-Utifrån en gemensam arbetsmiljöutbildning kan man sedan lägga en gemensam plattform för det fortsatta arbetet, säger hon. 

Råd till ett färskt skyddsombud

Vilka råd vill de två ge ett nyblivet skyddsombud?

-Kör med fantasi! Det räcker inte att bara hänga med i vad arbetsgivaren gör och bevaka vad konsekvenserna blir, säger Lena Busck. Som skyddsombud måste du också tänka framåt och hitta bra förslag: ”hur vill vi ha det?”.  Du kan alltid gå på reglerna som finns och se till att de följs. Men kom ihåg att du också kan börja med de visioner som du och de anställda har och anpassa därefter till reglerna om det behövs. Börja inte alltid med reglerna!

Birgit Löfs råd handlar om att inte agera alltför mycket på egen hand:

-Det kan vara ganska ensamt att vara skyddsombud och det kan bli tufft att vara den som alltid räcker upp handen och bromsar vid förändringar. Men tänk på att du företräder arbetsplatsen och arbetskamraterna som valt dig. Därför är du inte ensam, om du ser till att du involverar dina arbetskamrater så att det är det som gruppen som helhet vill som du agerar för.  Och glöm aldrig att det inte är du som har ansvaret för hur arbetsmiljön är – det är arbetsgivaren!

Fler Sunt liv-artiklar:

- Rektorerna hinner inte göra sitt jobb

- Att arbeta i en hotfull miljö

-Socialarbetare vill ha debatt

Läs skriften "Vara skyddsombud" här.

Vill du läsa mer om arbetsmiljö och hälsa?

Prenumerera på suntlivs nyhetsbrev!