Så tycker partierna om arbetsmiljön

Om en månad är det val. Vad vill politikerna egentligen göra för arbetsmiljön? Suntliv.nu har mejlat tre frågor till samtliga riksdagspartier. Allianspartierna betonar valfrihet och mångfald, den rödgröna oppositionen vill höja anslagen till offentlig sektor och arbetsmiljöforskning.

1. Under 2000-talet har Arbetslivsinstitutet lagts ned och forskare hävdar att arbetsmiljöforskningen fått begränsade resurser. Behöver arbetsmiljöforskningen förstärkas och hur i så fall?

2. Sjukskrivningsvågen 1997–2003 föregicks av stora neddragningar i kommuner och landsting. Nu minskar åter antalet anställda där. Riskerar vi höjda sjuktal igen på grund av att färre gör samma jobb? Om ni tror det – vad vill ni göra åt problemet?

3. Man talar om fler kvinnor i bolagsstyrelser och ledande positioner, men inte lika mycket om män i vård, skola och omsorg. Är det lika viktigt med jämn könsfördelning i offentlig sektor? Hur vill ni få till stånd den i så fall?

Moderaterna, Hillevi Engström, riksdagsledamot och ordförande i arbetsmarknadsutskottet.

1. – Arbetsmiljöforskningen bedrivs först och främst inom universitet och högskola. Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS, har fått en successiv nivåhöjning, 20 miljoner kronor från och med 2012, till stöd för forskningen inom arbetslivsområdet. En femtedel av arbetsmiljöforskningen skedde tidigare inom Arbetslivsinstitutet. Resterande fyra femtedelar skedde på universitet och högskolor, det är där den forskningen hör hemma.

2. – Vår ambition under krisen har varit att trygga välfärden från neddragningar, men samtidigt får vi inte glömma att vi har haft den värsta finanskrisen på åttio år. Att antalet anställda sjunker kan dessutom bero på andra saker, till exempel att mångfalden av aktörer faktiskt ökar inom välfärdens sektorer. Vad gäller ohälsotalet så ser vi att det sjunker, både vad gäller sjukpenning och sjuk-aktivitetsersättning (förtidspension).

3. – Vård, skola och omsorgsverksamheterna står inför ett generationsskifte, där vi behöver många kompetenta medarbetare: både kvinnor och män. Detta är ett viktigt arbete de kommande åren och inte minst handlar det om att göra arbetsplatserna mer attraktiva för nya medarbetare. Det handlar om att på ett effektivare sätt organisera verksamheterna, men också att vi premierar personlig utveckling, kompetensutveckling och inte minst sätter ledarskapet i första rummet.

Kristdemokraterna, Håkan Larsson, politisk sakkunnig riksdagens arbetsmarknadsutskott

1. – I inledningen av mandatperioden fick Arbetsmiljöverket liksom flera andra myndigheter vidta besparingsåtgärder, men anslaget ökar nu kontinuerligt under perioden 2009–2011.

2. – Regeringen har under mandatperioden har hanterat den största krisen sedan 1929. För att förhindra uppsägningar inom kommuner och landsting, och för att förhindra att arbetslösheten skulle bita sig fast, ökade vi anslagen rejält till kommuner och landsting. Att den höga sjukfrånvaron exempelvis 2003 enbart skulle bero på regeringen Perssons saneringspolitik 1994 och framåt ska vi dock låta vara osagt. Det kan vara en delorsak, men det finns även andra orsaker till den höga sjukfrånvaron i Sverige, exempelvis att människor kunde gå år ut och år in utan att få hjälp från samhället att komma tillbaka. Detta har vi nu ändrat på genom att skapa en mer aktiv rehabiliteringskedja.

3. – Vi delar er analys om att jämställdhet inte bara ska eftersträvas inom bolagsstyrelser, utan naturligtvis även inom vård, skola och omsorg. Vi menar dock inte att detta ska ske via exempelvis kvotering och tvångslagstiftning. Här måste människors fria vilja att söka sig till olika yrken gå före. Det finns gränser för vilka tvångsmedel politiker har rätt att ta till.

Centern, Annika Qarlsson, talesperson i arbetsmarknads- och jämställdhetsfrågor

1. – Svensk forskning inom arbetslivsområdet är mycket viktig. Vi tror att kvaliteten på arbetsmiljöforskningen långsiktigt säkras genom att den bedrivs på samma sätt som all annan forskning i Sverige, det vill säga på högskolor och universitet. Inriktningen på forskningen ska inte styras av politiker, utan av forskare, och akademiska meriter måste få genomslag. Att generellt sett stödja svensk forskning har varit en prioritet för regeringen och vi har därför fördubblat forskningsanslagen 2009–2012. Alliansregeringen har även bildat ett arbetsmiljöpolitiskt kunskapsråd, som fungerar som en rådgivande resurs inom kunskapsområdet arbetsmiljö och ett stöd för utformningen av arbetsmiljöpolitiken.

2. – Jobb ska inte göra människor sjuka och arbetsoförmögna, utan tvärtom bidra till hälsa och välbefinnande. Centerpartiet brukar tala om att skapa förutsättningar för ett livsvänligt arbete. Om alliansregeringen får förnyat förtroende kommer vi att skjuta till 9,2 miljarder kronor till vård, skola och omsorg under 2010–2014. Fler händer i vården skapas också genom att fler ges möjlighet att bedriva vård. Centerpartiet vill att även idéburna organisationer, kooperativ och aktiebolag – så kallade välfärdsföretag – ska kunna erbjuda vård och omsorg inom ramen för den offentligfinansierade vården och omsorgen.

3. – Både män och kvinnor behövs i vård, skola och omsorg! Den skeva könsfördelningen i offentlig sektor är något som måste tas på allvar. Centerpartiet är motståndare till kvotering och tror främst på olika sätt motivera och informera för att locka fler män till exempelvis lärar- och vårdutbildningar.  Vad gäller skolan vill vi skapa fler vägar in i läraryrket, via till exempel validering eller kompletterande utbildningar, ytterligare stärka lärarnas yrkesprofession och duktiga lärare ska premieras genom bättre löneutveckling.

Folkpartiet, Carolina Schale, politisk sekreterare vid Folkpartiets riksdagskansli

1. – Folkpartiet Liberalerna anser att arbetsmiljöforskning är av stor vikt. Genom att flytta över arbetslivs- och arbetsmiljöforskningen till universitet och högskolor har vi minskat den politiska direktstyrningen av forskningen. Vi har gjort den största utbyggnaden hittills av statliga forskningsanslag, något som också underlättar för universitet och högskolor att bedriva arbetslivsforskning. Då forskningen nu bedrivs inom den allmänna universitetsmiljön underlättas också kontakten med andra forskningsfält.

2. – Det är vanskligt att sätta antalet anställda inom kommun och landsting i direkt samband med sjuktalet. Dels utförs fler välfärdstjänster i dag av privata alternativ. Att antalet kommunalt anställda minskat är alltså inte detsamma som att jobben i välfärdssektorn blivit färre. Dessutom är det idag lägre antal sjukskrivningar bland de anställda inom sjukvården. Sammantaget har detta minskat behovet av personal, inklusive vikarier, inom den statliga och kommunala sektorn. Totalt sett har inte de arbetade timmarna inom välfärden minskat – och det är det som i slutändan räknas.

3. – Folkpartiet liberalerna anser att det är precis lika viktigt med en jämnare könsfördelning inom vård, skola och omsorg som i styrelserummen. Vår metod handlar inte om att kvotera utan om att öppna nya möjligheter och underlätta icke traditionella yrkesval. Genom att möjliggöra för fler arbetsgivare ökar möjligheten för de anställda att ställa krav på högre lön och bättre arbetsvillkor, samtidigt som resurser satts in för att öka kvinnligt företagande.  Under Folkpartiets ledning har dessutom regeringen gjort större satsningar på jämställdhet i offentlig verksamhet än vad någon tidigare regering har gjort.

Socialdemokraterna, Margareta Fällman Strandberg, politisk sekreterare

1. – Vi vill satsa 40 miljoner kronor mer än regeringen på arbetsmiljöarbete för att stärka den viktiga inspektionsverksamheten på arbetsplatserna så att farligt arbete kan undanröjas. Det är viktigt att vi får fler inspektörer som kan göra inspektioner och att det finns resurser för regionalt arbetsmiljöarbete på arbetsplatserna. Vi vill också att det görs en kartläggning av hur arbetsmiljö- och arbetslivsforskningen bäst kan samlas och hur forskningen ska organiseras. 

2. – Slimmade arbetsorganisationer leder absolut i förlängningen till högre sjuktal. Därför väljer vi välfärd framför stora skattesänkningar. Under det senaste året har antalet sysselsatta i den skattefinansierade välfärden vård, skola och omsorg – oavsett driftsform – blivit 24 000 färre. Regeringen har prioriterat 100 miljarder kronor i sänkta skatter framför välfärd. Vi vill att de med de högsta inkomsterna ska bidra mer än de gör idag.

3. – En jämn fördelning mellan kvinnor och män är viktig i alla delar av samhället. Den allt högre andelen äldre och konkurrensen om jobben i glesbygd innebär att fler män måste arbeta inom vården och omsorgen. För detta behövs bättre möjligheter till omskolning. Vi vill investera i 44 000 fler praktik- och utbildningsplatser än regeringen och vi vill bygga om delar av Arbetsförmedlingen till en Kompetensförmedling i syfte att göra det möjligt för fler att utbilda sig för ett nytt jobb.
 
 

Miljöpartiet, Ulf Holm, ledamot i riksdagens arbetsmarknadsutskott

1. – Ja, vi är överens med forskare om att arbetsmiljöforskningen behöver stärkas. Det gäller särskilt då arbetslivet och arbetsmarknaden förändras i en allt snabbare takt. I dagsläget är i vi dock osäkra på om det är ett nytt Arbetslivsinstitut som är den bästa formen. Vi rödgröna vill diskutera det med berörda parter och återkomma med besked hur arbetsmiljöforskningen kan förstärkas.  

2. – Sjuktalet kan absolut relateras till underbemanning på arbetsplatser. Men det kan också handla om arbetes organisering, att anställda saknar inflytande när det gäller arbetets utförande och mål med mera. I den rödgröna ekonomiska vårmotionen ökar vi anslagen till kommunsektorn 2011–2012 med 12 miljarder kronor mer än regeringen. 

3. – Jämställdhet är minst lika viktigt på ”golvet” som i bolagsstyrelser och i andra ledande organ och positioner. Det gäller förstås både i den offentliga och i den privata sektorn. Det ligger ett stort ansvar på det politiska systemet, liksom på arbetsgivare, skolan och utbildningsväsendet i övrigt när det gäller hur män och kvinnor ser på olika yrken och branscher. Vi vill tillsätta en jämställdhetskommission med representanter för fackförbund, arbetsgivare och politiska partier för att bli överens om strategier för att komma till rätta med den könsuppdelade arbetsmarknaden.   

Vänsterpartiet, Hanna Löfqvist, vänsterpartiets riksdagskansli

1. – Vänsterpartiet röstade mot nedläggningen av Arbetslivsinstitutet. Det behövs ett centra som kan bedriva och överblicka forskningen och dessutom agera nav mot omvärldens forskare. Forskningen behöver ”rustas” upp, problemen i arbetslivet får inte osynliggöras. I volym bör vi på sikt återkomma till tidigare nivåer. Ett centrum behövs inte minst för att stimulera bredd i forskningen, så att det inte uppstår vita fläckar. Det kan gälla forskning, som hos vissa inte är så efterfrågad, till exempel demokrati i arbetslivet, jämställdhet med mera. Men också för att föra samman olika discipliner, för att se helheten och trenderna i arbetslivets utveckling. Vi har varje år sedan nedläggningen motionerat i riksdagen om detta.

2. – Risken är stor att den arbetsrelaterade ohälsan ökar. Efterfrågan och kraven på välfärdstjänster minskar inte. En större andel av våra tillgångar och framtida tillväxt behöver användas till fler anställda inom den kommunala välfärdssektorn. Det är också viktigt att erbjuda fasta heltidstjänster så att man bättre - till exempel - kan delta i personalutveckling, arbetsmiljöarbete med mera.

3. – Det är viktigt att både män och kvinnor arbetar inom vård, skola och omsorg. Tyvärr handlar det till största delen om status och lön. Vi har länge drivit kravet om rätten till fast jobb på heltid, för att komma bort från deltids- och visstidsanställningar. Lönerna behöver en rejäl skjuts uppåt och vi vill ge större utrymme för att just kunna höja lönerna i de kvinnodominerade yrkena. Mer pengar till landsting och kommuner behövs därför, vilket vi röd-gröna budgeterat för.

Bakgrund Forskare hävdar att arbetsmiljöforskningen fått mindre resurser. ”Analysen visar att särskilt inom området arbetsmiljö tycks antalet verksamma forskare kraftigt ha minskat under 2000-talet”. Källa: Svensk arbetslivsforskning – en resurs för välfärd, hälsa och tillväxt, (2009) Bengt Järvholm, Maria Albin, Gunn Johansson, Eskil Wadensjö. Det blir färre anställda minskar i kommuner och landsting. Enligt SKL:s, Sveriges kommuner och landsting, statistik var antalet årsarbetare i kommunerna var drygt 760 000 år 2009. Året innan var de 779 883. Antalet anställningar, hel- deltid- och timavlönade, i landstingen var drygt 265 000 förra året. Året innan var de cirka 270 000. Enligt SKL är nio av tio vårdbiträden, barnskötare och undersköterskor män.