Roligare på jobbet

Att jobba systematiskt för att skapa arbetsglädje, går det? Absolut, menar konsulten och forskaren Bosse Angelöw. Tricket är att skapa positiva spiraler. Då kan både hälsan och effektiviteten öka. Skolan Trilobiten i Trollhättan har provat.

Arbetsmiljöarbete inriktas ofta på att identifiera och åtgärda risker. Det är en förståelig utgångspunkt. Men det riskerar att leda tanken fel, menar Bosse Angelöw. Om diskussionerna fokuserar på brister finns risk att problemen ställer sig i vägen för det som faktiskt är bra. Därför tycker han att man istället ska börja med att identifiera styrkorna i en organisation, och försöka få dem att växa.

– När man tittar på styrkor och möjligheter så bildar det en positiv spiral. Det handlar om att ställa frågorna ”Vad fungerar bra?” och ”Vad kan fungera bättre?”

Fokusera på vad man gjort bra

Bosse Angelöw brukar använda ord som ”styrkedetektiv” och ”framgångsletare” när han föreläser. Men det handlar inte om att måla upp en rosenskimrande bild av att allt skulle vara perfekt, betonar han. Snarare om en sorts realistisk optimism, där man tar vara på styrkor och engagemang som redan finns för att komma vidare.

Chefen kan till exempel inleda en arbetsplatsträff med att gå igenom vad gruppen gjort och vad som fungerat bra sedan det förra mötet. Det ger en bra plattform för att prata om vad som kan bli ännu bättre till nästa möte. Som enskild medarbetare kan man välja att tänka på vad man åstadkommit på vägen hem från jobbet, snarare än att fokusera på det som inte hanns med.

Ett systematiskt arbetsglädjearbete bör börja med en nulägesanalys, enligt Bosse Angelöw. Hur mår var och en och i vilken grad upplever vi engagemang och arbetsglädje? Nästa steg är att kartlägga styrkorna: Vad fungerar bra i arbetsgruppen? I vilka situationer känner var och en lust och engagemang i arbetet? Detta ger en bra bas för att formulera en målbild, och att sedan fundera på vad gruppen kan göra för att nå dit.

För att arbetsglädjearbetet ska få någon effekt är det viktigt att alla deltar, enligt Bosse Angelöw. Alla måste också vara redo att bidra, utifrån sin roll och position. Annars finns risk att man fastnar därför att man väntar på att någon annan ska göra jobbet.

– Ingenting sker om inte alla bidrar. Men om var och en gör litegrann så händer mycket.

Självklart att jobba med arbetsglädje

Trilobiten, en F-5-skola som tillämpar Montessoripedagogik, har under det senaste året satsat extra på hälsa och friskvård. Sedan början av året jobbar man också systematiskt med arbetsglädje.

Skolan ligger i utkanten av Trollhättan och har trettio anställda – framförallt pedagoger men även personal som sköter städning, kök och administration.

– Vi är inte fler än att alla känner alla, konstaterar Margareta Abenius, kanslist.

Insatserna för hälsa och arbetsglädje är en del av kvalitetsarbetet, betonar hon.

– Det är ett naturligt ämne att jobba med, som alla har nytta av. Om personalen mår bra gör man en bättre insats på jobbet och sjukskrivningarna minskar.

Bra att träffas utanför arbetet

Arbetet utgörs av en rad mindre insatser: Varje personalmöte inleds med en koncentrations- och avslappningsövning. En gång i månaden erbjuds massage till reducerat pris av en massör som kommer till skolan. Och studiedagarna innehåller alltid någon form av fysisk aktivitet – antingen i form av gruppträning på ett närbeläget gym eller genom att man kombinerar gruppdiskussioner med en rask promenad.

Personalen träffas även utanför arbetstid då och då. Ibland bjuder skolan på något, exempelvis afterwork eller påskbord. Eller så kan det vara enskilda medarbetare som lägger fram en lapp i lunchrummet med förslag om att till exempel gå på krogen eller åka på utflykt.

Margareta Abenius tycker att arbetsklimatet förbättras när man lär känna varandra även utanför yrkesrollen.

– Det ger en större förståelse och fördragsamhet för varandra. För alla är inte på topp alla dagar.

Viktigt att få in rutin

Margareta Abenius tror också på vikten av ett öppet och rakt samtalsklimat. Men att kommunicera är en svår konst och något alla behöver tänka på – såväl ledning som medarbetare.

– Brist på kommunikation kan lätt skapa undringar som förstoras upp till negativa sanningar. Det skapar stress och nervositet.

Det krävs inga avancerade åtgärder för att skapa större arbetsglädje, betonar Bosse Angelöw. Att visa uppskattning, kommunicera, hjälpa varandra över enhetsgränser och göra trevliga saker tillsammans kan räcka långt.

– Det är självklara saker. Men det kan ta tid och vara svårt att få in. Därför är det viktigt att hitta en struktur i vardagen och jobba systematiskt. Annars faller det lätt ifrån.