Psykisk hälsa i fokus på jobbet

Intresset för psykologi ökar, även i arbetslivet. Det hänger delvis ihop med att den fysiska arbetsmiljön blivit bättre, men också att den psykiska belastningen på personalen har ökat, säger Lars Ahlin, ordförande i Sveriges Psykologförbund.

För 50 år sedan arbetade de flesta inom jordbruket eller framför allt industrin. Idag arbetar 9 av 10 i ett tjänste- eller kunskapsyrke. Det innebär att kraven i arbetslivet har förändrats, menar Lars Ahlin.

– Idag måste i stort sett alla som jobbar tillsammans med andra kunna samarbeta på ett helt annat sätt än för 50 år sedan. Det ställer höga krav på individen att klara av det och hantera den stress det kan medföra.

Ständig förändring jobbigt

Lars Ahlin menar att arbetsmiljöriskerna förr var mer kopplade till det den fysiska miljön. Men arbetet med att förbättra den har gett resultat, arbetsolyckorna och sjukdomar kopplade till risker i arbetet har minskat, liksom den fysiska belastningen i många yrken.

– Den psykiska belastningen har däremot ökat dramatiskt.

Ungefär en halv miljon människor lider av ångestbesvär, oro och nedstämdhet. Vad som beror på privatliv respektive jobb går inte alltid att veta. Men några faktorer är tydligt kopplade till arbetslivet, menar Lars Ahlin.

Att arbetslivet allt mer har kommit att präglats av snabba förändringar och krav på att alltid vara redo för att klara av förändringar, är en sådan faktor.

– Omorganisationer sätter stor press på både chefer och medarbetare. I krisen på 90-talet exempelvis hade man ännu ingen erfarenhet av att hantera sådana situationer i psykologisk mening. Det ledde till att många mådde psykiskt dåligt.

Lars Ahlin menar att globaliseringen och all ny teknik också har en del i det den ökade psykiska belastningen.

– Det har varit väldigt påfrestande för många att hela tiden lära sig nytt. Tekniken har också ökat tempot i arbetslivet och bidrar till att gränsen mellan arbete och fritid blivit mindre tydliga. Allt det här kan bidra till psykologisk anspänning som leder till frustration, stress och ångest.

Vilja att förändra skapar intresse

Lars Ahlin berättar att många hör av sig till www.psykologiguiden.se, som är Sveriges Psykologiförbunds informations- och frågesajt,  med frågor som rör arbetslivets krav. Det är framför allt de yngre generationerna som aktivt försöker påverka sina arbetsmiljövillkor.

– Vi märker en tendens till att man inte går med på vad som helst och att man vill ha mer kunskap för att kunna påverka.

Att ta hjälp av kunskaper om människans psykologi i arbetslivet har allt mer blivit en integrerad del i arbetsmiljöarbetet, menar Lars Ahlin. På till exempel Arbetsmiljöverket har man sedan mitten av 90-talet stärkt tillsynen när det gäller den psykosociala arbetsmiljön och anställt inspektörer med specifik kompetens inom området. Agneta Karlström som arbetar som arbetsmiljöinspektör i Stockholm tycker dock inte att hon märkt något ökat fokus på det psykosociala arbetsmiljöarbetet. Och absolut inte på bekostnad av det fysiska arbetsmiljöarbetet.

– Däremot har det skett en utveckling mot att koppla ihop kropp och psyke och se arbetsmiljö om en helhet.

Ny syn på psykologins möjligheter

Ned Carter, handläggare på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), tycker inte heller att det fysiska har kommit i skymundan.

– Det är andra utmaningar idag när det gäller det fysiska arbetsmiljöarbetet, jämfört med förr. Exempelvis har människor blivit tyngre de senaste 20 åren, vilket är en utmaning för vårdpersonal.

Han tycker att det psykosociala har fått större utrymme och att synen på psykologi har förändrats. Han minns han började på Arbetslivsinstitutet i slutet av 70-talet. Där bedrevs forskning kring effekter av kemiska och fysiska faktorer på psykologiska funktioner samt kring nyteknik och förändringar. Men han tror att de flesta uppfattade psykologi som en terapeutisk kunskap, inte som en kunskap om människor som har mycket mer att erbjuda.

– Nu tycker jag att man har börjat värdera och använda kunskapen på ett annat sätt än tidigare, både i samhället i stort och i arbetslivet.

Exempelvis väntar man inte till problem har uppstått, utan försöker jobba för att förebygga och skapa hälsosamma arbetsplatser. Det görs bland annat i arbetet med grupprocesser, ledarskapsstöd och organisationsplanering.

– I Sverige har man stort fokus på relationerna i arbetslivet och så tror jag att det kommer att vara även i framtiden. Det handlar ju också om att skapa hälsa, inte bara ta bort ohälsan, säger Ned Carter.