Pressen ökar med nya i teamet
Publicerat:16 september 2011
Författare:Louise Hertzberg
I arbeten som ställer stora krav på snabbhet och säkerhet kan en ny person i teamet påverka effektiviteten och pressen på de anställda, visar en ny norsk avhandling.
Roar Espevik, Universitetet i Bergen, beskriver i en ny avhandling vad som händer i arbetsgrupper i så kallat säkerhetskritiska organisationer, exempelvis kirurgteam på ett sjukhus.
Espeviks forskning visar att det spelar stor roll om de som arbetar ihop känner varandra.
- Då menar jag inte som privatpersoner, utan att de vet hur den andre reagerar i arbetet, exempelvis när det händer något oväntat, säger Roar Espevik.
I sin avhandling visar han att det räcker att det kommer in en ny person i ett arbetslag för att arbetet ska bli mer krävande.
- När man inte känner en person så uppstår en osäkerhet, även om man vet att den nya har goda referenser från tidigare arbeten. Det blir ändå att man frågar mer och kontrollerar att personen verkligen gör rätt.
Det här påverkar resultatet och innebär också att de som arbetar i gruppen måste mobilisera mer energi än om de jobbar bara med personer de känner sedan tidigare.
Roar Espeviks forskning är inriktad på hur arbetet ska göras mest effektivt och egentligen inte på hur personalen mår, men han menar att det är mycket troligt att de två sakerna hänger ihop.
- Jag kan ju se att personalen måste mobilisera mer energi när det kommer någon okänd. Det är ju mycket sannolikt att om det händer ofta så blir arbetet mer stressigt.
Viktigt med flexibilitet
Roar Espevik har tidigare arbetet som u-båtschef i det norska Sjöförsvaret, och har själv stor erfarenhet av krävande lagarbete. I sin forskning har också undersökt förhållandena just på en u-båt. Han såg vad som hände när en av medarbetarna var ny.
Roar Espevik visar i sin avhandling att det som händer på en u-båt också är överförbart till andra arbetssituationer där det ställs höga krav på säkerhet och snabbt agerande, exempelvis vid akuta operationer.
- Det är också arbeten där det finns noggranna instruktioner och procedurer för hur arbeten ska skötas, men det är tydligt att det inte räcker. Den mänskliga faktorn har ändå stor betydelsen.
Roar Espevik säger att problematiken inte löses genom att skapa tätt sammansvetsade team.
- Det kan det också finnas risker med. Om man känner varandra väl och är goda vänner så kan man av hänsyn ha svårt att säga till om det begås något fel.
Istället handlar det om att skapa mer flexibilitet.
- På ett sjukhus där det finns flera kirurgteam så är det bra om alla får möjlighet att lära känna varandra och får öva ihop så att man vet hur den andre reagerar i arbetet.
Fotnot: Avhandlingen heter ”Behavioral markers in stress research – the question of validity and reliability in the experimental design”